Enfalden, data och integriteten

Vi borde faktiskt veta att internet inte är säkert, att alla system kan hackas och att myndigheter med politikernas tillstånd och uppmuntran, NSA, FRA, GCHQ, FSB, välj vilken akronym du vill, hämtar, registrerar och samkör all information de får tag på, det vill säga allt. Företagen samlar och samkör de också, och person-, bank- och andra uppgifter är inte säkra där heller.
Hackandet, registrerandet och lyssnandet kallas säkerhetstjänst, spioneri, nödvändigt eller odemokratiskt beroende på vem som gör det, och var. Och när.  Men det görs överallt.

Låt mig därför instämma i uppmaningen från Amelia Andersdotter till EU-parlamentet: Tänk över öppen data en gång till, för Guds skull! (se 13 juni 2013)

Läs rubriksamlingen nedan. Mängden rubriker växer år från och år och speglar möjligen en växande medial medvetenhet, och alldeles säkert ett ökande personligt intresse för dataskydd, för systemens sårbarhet och för nät- och satellitkommunikation och dess påstådda för- och nackdelar. Läs (det är långt men går fort), väl bekomme!

”Miljoner stulna ur Nordea – nya attacker varje dag” ComputerSweden, 19 januari 2007

”Hon fortsätter att slåss för integriteten” intervju med Annie Johansson (nu Lööf) i Resumé i Almedalen 2009

”USA rustar för cyberkrig” (bristande skydd mot nätattacker) SvD 3 juli 2011

”Källskyddet måste garanteras” (Sofia Mirjamsdotter apropå anonymitet på nätet som har en viktig funktion i diktaturer men också för granskning av demokratier) Debatt SvD 16 augusti 2011

”FRA-lagen i vägen för jakten på terrorister” (Säpo-chefen klagar över att inte få använda signalspaning apropå Breivik) SvD 8 december 2011

”Jusititieministern öppnar för total övervakning”, (breddning av FRA-lagen för att tillåta signalspaning av svenskar på beställning av Säpo och Rikskriminalpolisen, Sverige går samma väg som Iran, Syrien och andra repressiva stater) SvD opinion 21 december 2011, undertecknat Jesper Bengtsson och Jonathan Lundqvist, Reportrar utan gränser

2012

”Haverirapport: Tieto vägrade berätta”. IT-leverantören Tieto hade av ett stort datorhaveri i november 2011 som drabbade ett 50-tal kommuner, myndigheter och företag som outsourcat sin it-hantering. När MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Kammarkollegiet skulle utreda haverierna vägrade Tieto berätta vilka myndigheter som drabbats med hänvisning till affärssekretess. För att släppa in kollegiet och MSB i Tietos haveriutredning krävde företaget att de skulle skriva på ett non-disclosure-avtal i strid mot offentlighetslagstiftningen. ’Tieto var tillmötesgående utifrån sin affärslogik’, var en MSB-kommentar. (se även ”FRA får kritik”, 5 juni 2013) ComputerSweden 23 februari 2012.

”Det ska bli lättare att lämna ut data” (omröstning i riksdagen, information ska lämnas ut vid alla typer av brott, från nätövergrepp till illegal fildelning av enstaka filmer) SvD 10 maj 2012

”Bistånd går till hemliga nätprojekt” (om krypteringsprogrammet Tor som hjälper nätaktivister att kringgå övervakning) SvD 27 maj 2012

”Så går hemlig telefonavlyssning till” 18 Minuter (UNT) 4 maj 2012

”Dom vet var du bor” (om Google) UNT, ledare 27 juni 2012

”Så fungerar datalagringsdirektivet” (skulle sätta dit grova brottslingar men lagen är så komplicerad att internet- och telefonoperatörer inte kommit i gång med lagringen) SvD 16 juli 2012

”Datormolnet en revolution som måste regleras”, EU-kommisionärerna Neelie Kroes och Viviane Reding skriver på Europaportalen. ”Brist på förtroende är ett hinder för spridningen av molntjänster … vi har påbörjat arbetet genom ett förslag om att ge EU-medborgarna ett enda regelverk om uppgiftsskydd som är anpassat till den digitala tidsåldern. Vi inser vilken enorm betydelse som data, inklusive personuppgifter, har för den digitala ekonomin … Dataportabilitet, enkla och rimliga avtalsvillkor och certifiering av tillförlitliga leverantörer kan hjälpa till att öka molnanvändarnas förtroende för tjänsterna.” 3 oktober 2012.

”Utopi att kunna glömmas bort på nätet” Europaportalen refererar Enisa, EU:s nätsäkerhetsbyrå 21 november 2012.

”Det fria nätets fiender”, Rasmus Fleischer skriver ”December 2009 sa Googles vd Eric Schmidt i en tv-intervju att den som har något att dölja kanske borde ändra sitt beteende i stället för att kräva privatsfärens skydd. Januari 2010 förklarade Facebooks vd Mark Zuckerberg att privacy inte längre är att betrakta som en ’social norm’. Ordfront Magasin 5/12.

”It’s happening faster than even I thought”. Nio punkter om hur övervakning och olika slags registrering införts och dataintrång görs, om NSA, Facebook, AT&T och internettrafik, e-postintrång, butikers medlems- och betalkort, FBI, biometrisk identifiering i skolor m m. Blogg med artikeln av Paul Rosenberg 28 november 2012, går att läsa på http://www.lewrockwell.com/orig11/rosenberg-p9.1.1.html.

”För vissa kan ett internetklick vara slutet”. ”- Regimen använde mjukvara från europeiska företag för att leta upp, trakassera och hota dissidenter. Ena dagen gillade du en bild på Facebook, nästa dag fick du ett samtal om att du blivit av med jobbet” Ur intervju med Maryam al-Khawaya, Bahrain, i AmnestyPress nr 5 (december) 2012.

”Enköpings it-system ger problem i vården”(ska någon behöva dö för att det är en röd dag?) EP 31 december 2012

2013

”Polisen siktar på nätbrottslingarna” (prostitution, ekobrott, hot och utpressning, knarkhandel och illegal handel ex utrotningshotade djur, piratkopierade varor och stöldgods) Metro 4 januari 2013

”EU:s cyberpolis ska stoppa brotten på nätet” (Cecilia Malmström är glad) UNT 10 januari 2013

”US lobbying against the data protection reform intensifies”, EDRI.org, 17 januari 2013

”Vi vill inte sätta dit människor” (SL om nya biljettsystem som kräver registrering hos betaltjänstbolag för att kunna köpa mobiltelefonbiljett) SvD 1 februari 2013

”Stockholm det nya it-meckat” (om dataspecialister från hela världen som söker sig hit) SvD Näringsliv 5 februari 2013

”Chinese army unit is seen as tied to hacking against US” New York Times, 18 februari, 2013)

”Morgondagens krig utspelar sig i cyberrymden”, understreckare av Roland Heickerö, docent i krigsvtenskap, SvD 26 februari, 2013.

”Det digitala källskyddet är en tickande bomb”, Axel Andén, Medievärlden, 12 mars, 2013.

”Fler än Kina i hackattacker”, ”…det är festligt att amerikanerna som bland annat skapat Stuxnet, specialdesignad för att angripa iranska lärnkraftverk, blir så upprörda. … det är underligt att saken blåses upp till en jättenyhet. De flesta som arbetar med it-säkerhet vet att det här pågår. … Det går inte att skylla på elaka kinesiska hackare. Det är du som har för låg säkerhet.” Åsa Schwartz, säkerhetskonsult på Cybercom i ComputerSweden, 14 mars 2013.

”Tillit – en knäckfråga på nätet” (beroendet av internetjättar som Google och Facebook som inte omfattas av svensk lagstiftning) TT 15 mars 2013.

”Tjuven spårar dig”,( om hur utdelade nyckelringar med gps-sändare kan leda tjuvar till ditt hem när bilen, och du inte är hemma) Ena-Håbotidningen, 16 mars 2013.

”IT-brotten ökar lavinartat”, rubrik i Mediaplanets tematidning om it- och informationssäkerhet. (Med halvsidesannons som säger att ”Det är dags att slå tillbaka mot Ddos-attackerna” på motstående sida, lite ironiskt kanske, det är knappast trängsel på nätet som är de verkliga hoten). Mars 2013.

”Väktare av det fria ordet – i affärssyfte” (intervju med Ross LaJeunesse, chef för Google’s arbete med att försvara det fria ordet på nätet) SvD 26 mars 2013.

”Big data” ska förutsäga framtiden” (oanade möjligheter till kartläggning, effektivisering och vinster, men också risker för intrång i privatlivet och felaktiga analyser) SvD 2 april 2013.

”Vågar du lita på molnet?” EP 9 april 2013.

”Det får vara slut med tjuvlästa vårdjournaler”, ledare SvD 10 april 2013.

”Big data gör om vår värld i grunden” rubrik på understreckare av Sam Sundberg. ”De som har bäst förutsättningar att dra nytta av big data är internetföretag, mobiloperatörer, stora affärskedjor och de underrättelsetjänster som hungrigt skannar världens nättrafik. Att CIA:s strategi är att ’samla in allting och spara det för evigt’ är värt att reflektera över i ljuset av att amerikanska myndigheteer redan i dag tar sig rätten att skicka drönare till Jemen, Pakistan och Somalia för att döda människor som de bedömer är potentiella hot mot USA:s säkerhet någon gång i framtiden.” SvD 12 april 2013.

”Allt som är gratis har ett pris”, rubrik på Jenny Nordbergs kolumn, ”500 miljoner människor är redan kartlagda utifrån sitt internetbeteende”, SvD 12 april 2013.

”Datainspektionen klandrar försvaret”. DI kritiserar att personuppgifter om anställda och jobbsökande sparas i databaser även när uppgifterna inte längre behövs. TT 16 april 2013.

”Länsstyrelserna agerar efter kritik från Datainspektionen”, DI har bland annat kritiserat att alla handläggare kan komma åt alla handlingar som inte (sic!) är sekretessbelagda. Pressmeddelande från länsstyrelsen i Uppsala 22 april 2013.

”Spotifygrundare räknar med mer personligt nät” ”Nästa stora förändring på internet är att nätet blir mer personligt och anpassar sig mer till var och en av oss.” Tomas Augustsson refererar Spotifygrundaren Daniel Ek under vinjetten Analys i SvD Näringsliv 23 april 2013.

”Ett överflöd vändes till apoteksdöd” (insändare som bland anant skriver att ’alla apotek har sina egna datasystem’, så kunden kan inte få besked om var, på vilket apotek, en medicin finns närmast att tillgå) Metro 13 maj 2013.

”Vita huset stöttar lag om medieskydd”, (efter att det avslöjats att myndigheterna begärt ut telefonlistor från nyhetsbyrån AP) TT 15 maj 2013.

”Sprid nätfriheten till fler”, debattartikel signerad Carl Bildt och Cecilia Malmström i samband med Stockholm Internet Forum, Dagens industri 22 maj, 2013.

”Övervakningssamhällets diskreta charm”, blogginlägg av Anna Troberg, PP:S partiledare, i samband med samma forum, hon skriver ”Dagens guldkorn från Bildt var när han på fullt allvar påstod att det där med statlig övervakning inte skadar yttrande- och åsiktsfrihet, eftersom sådan övervakning är ’diskret’”. 22 maj, 2013.

”Den olydiga generationens röst på Kuba” (om bloggaren Yoani Sánchez som i Stockholm föreläste om hur man använder nätet i kampen för demokrati) SvD 25 maj 2013.

”Microsoft: Vi stöder EU:s förslag om ny datalag” (Brendon Lynch, chef för personlig integritet på Microsoft intervjuas) Säkerhet24, idg.se, maj 2013.

”Sverige satsar på nätbistånd” (bistånd med internet och kommunikationsteknik, tillgång till nätet kommer att hjälpa både frihet och utveckling enligt Gunilla Carlsson) TT 24 maj 2013.

”Obamas krig mot hemligheter” (Jenny Nordbergs kolumn om jakt på journalister och deras källor) SvD 24 maj 2013.

”Vem ska äga makten över dig på nätet?” Artikel om nätintegritet och EU:s nya dataskyddslag som ska behandlas i parlamentet. SvD Insikt, 27 maj 2013.

”New EU data law could end up weaker than the old one” (om dataskyddsförordningen under omarbetning i EU) Euobserver.com, 29 maj 2013.

”FRA får kritik: ’Har inte stöd i lagen’” FRA vill skicka personuppgifter från signalspaning till datainstrångssystemet TDV, och tvärtom. Datainspektionen är kritisk. FRA byter informationen med andra länder. TDV ska avslöja allvarliga it-attacker mot statliga myndigheter som har koppling till rikets säkerhet. (Var vänlig jämför med ”Haverirapport …, 23 februari 2012) Ny Teknik, 7 juni 2013.

”Massiv övervakning avslöjad i USA – Telefontrafik, kreditkortsköp och internettrafik, myndigheterna övervakar nästan allt på nätet”, Edward Snowden, första rapportdagen i Sverige då Snowden ännu inte trätt fram. Aftonbladet.se, 7 juni 2013.

”IT-jättar indragna i amerikansk avlyssningshärva” (Apple, Google, Skype m fl, Prism, riktad mot utlandet, även avlyssning av internet- och telefonbolaget Verizons kunder) SvD 8 juni 2013.

”Uppgifter Stasi bara kunnat drömma om” (Tobias Brandels perspektivspalt) SvD 8 juni 2013.

”Jag vill inte leva i det samhället”, citatrubrik från TT när Edward Snowden trätt fram som visslaren som avslöjade massövervakningen i USA. ”Enligt Snowden finns inga skydd mot statlig övervakning: – Du vet inte ens om vad som är möjligt. Utsträckningen av deras möjligheter är skräckinjagande. Du kommer aldrig att vara säker vilka skydd du än använder.”9 juni 2013.

”Känsliga uppgifter läckte ut via nätet”, om att obehöriga kommit åt sekretessbelagd information via etjänsten ”Min journal på nätet”, landstinget Uppsala. Feministiskt perspektiv, 10 juni 2013.

”Ingen server är säker”, rubrik på debattartikel av Rodrig Ferrada Stoehrel, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, Expressen 11 juni 2013.

”Ingen svensk server är oåtkomlig” citeras Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, i SvD 11 juni 2013.

”DN:s chefreaktör lovar bort ett meddelarskydd som inte längre finns”, apropå FRA och övervakning, Anna Trobergs blogg, 11 juni, 2013.

”Piratpartiet kräver granskningsutskott i EU-parlamentet om PRISM” (pressmeddelande 11 juni, PP).

”V vill ha debatt om USA:s övervakning” skrev TT 11 juni 2013.

”Utlänningar -det är vi”, rubrik på ledarartikel i UNT 12 juni 2013.

”Snowden väcker tunga frågor i USA”, kongressen vill ha svar på frågor om hemlig kontroll av data- och telefonkritik skriver SvD 13 juni, 2013.

”Chefen gör ingen hemlighet av hur NSA fungerar” intervju med James Clapper, chef för USA:s nationella underrättelsetjänst, under vinjetten Aktuell i näringslivet, SvD 13 juni, 2013.

”Matkhavarna ska bada i ljus, inte du och jag”. Anna Trobergs, partiledare för Piratpartiet, blogg 13 juni 2013.

”Pirater uppmanar parlamentet: Tänk över öppen data en gång till, för guds skull!” Pressmeddelande PP, Amelia Andersdotter, EU-parlamentet, som vill ha en andra läsning i parlamentet av lagstiftningen om öppen data i medlemsländerna, 13 juni 2013.

”Spionaget har en bortre gräns”, är rubriken på Jenny Nordbergs kolumn från USA, och hon skriver i den att ”politiker är bara så opportunistiska som vi tillåter dem att vara”. SvD 14 juni 2013.

”NSA-läckorna brottsutreds” är rubriken på artikeln på sidan efter Nordbergs kolumn. Läckorna alltså, inte övervakning och hemlig kontroll. SvD 14 juni 2013.

”Snowden hyllas som hjälte i Kina”, TT/UNT 15 juni 2013.

”Nu tänker regeringen strypa sociala medier”. Om Turkiet efter demonstrationerna på Taksimtorget i Metro 19 juni, 2013.

”NSA Chief says surveillance has stopped dozens of plots”. The New York Times, 19 juni, 2013.

”Han tar kontrollen – bojkottar nätjättarna”. Om Sam Sundberg som bytt operativsystem på datorn, slutat googla, stängt facebook-kontot med mera efter rapporterna om NSA:s övervakning. Metro 20 juni, 2013.

”Internetbank är säkrare i mobilen” skriver svt.se och citerar det amerikanska IT-bolaget Metro Star Systems. 19 juni, 2013.

”Britterna är värre än USA” citeras The Guardian efter nya avslöjanden baserade på Snowdens läckta dokument. SvD 23 juni, 2013.

Avslutande kommentar:

Det är märkligt att så många verkar överraskade av Edward Snowdens avslöjanden. Naturligtvis samlas data in, och används. Och naturligtvis är det ett bra sätt att ha koll på befolkningar och på dem som här eller där, nu eller i framtiden bedöms vara störande, eller farliga, personer och grupper. Det är fiffigt också att säkerhetsorganisationerna inte spanar på egna medborgare i respektive land, det låter så betryggande. Det begränsar eventuell kritik. Att informationen sedan byts organisationerna emellan, det är … en annan sak.
Det är som sagt märkligt att så många verkar överraskade. Överraskningen kan inte bero på att det inte skrivits och talats i media om bristande it-säkerhet, personkartläggningar och samkörning av uppgifter från olika datasamlingar. Den kanske bottnar i … enfald?

Snowden sitter för övrigt när detta skrivs på ett flygplan från Hongkong via Moskva på väg till okänd destination.
På väg till Ecuador enligt senaste ekosändningen.

Tack Galago för Tredje mannen!

”Det var häftigt, kul att vara med där man fick ta i ordentligt. Jag var med vid Hvitfeldtska.”

Sa en polis till mig en gång, flera år efter Göteborgskravallerna. Tonfallet var … inte så kul.

Jag har hört en polis med emfas försvara skottet i Hannes Westbergs rygg också. ”Han vred sig just när kollegan sköt”.

Jaha. Ja då så, det är klart, så dumt av Hannes Westberg. Han skulle ju ha blivit skjuten i magen. Egentligen.

Nu har det kommit en roman om kravallerna och dess konsekvenser för romanens huvudperson. ”Göra rätt” heter romanen Simon Felix Adler har skrivit, och boken recenserades med behärskning i SvD 14 mars under rubriken ”Gatstenen är kastad”. Huvudpersonen Adam går från politiskt ointresserad till våldsbenägen radikal efter att ha hört polisvittnen ljuga i rätten och därefter ha dömts till två år och tre månader i fängelse. En gatsten har han kastat i sammanfattningen av handlingen, men recensionen avslutas med ”… skräcken i polisögonen inne i den bil som träffas av Adams gatstenar.” Pluralformen förbryllar.

Men flera stenar kastades, om än kanske inte av ”Adam”. Poliser skadades, en av dem allvarligt, och tre personer skottskadades av svensk polis, en av dem sköts i ryggen och skadades mycket allvarligt.

I Galago, januarinumret, (jag är mycket tacksam över att kulturredaktionen inte ville befatta sig med Galago, den hamnade i ta-det-ni-vill-ha-lådan, annars hade jag missat den) ger Conny Andersson en intervju, Annie Hellquist skriver. Det är en av de första intervjuer CA ger, han var en av de tre som sköts av polis under kravallerna. Skottet gick genom smalbenet, mellan hälsenan och benet. En ”bra” skada.

Tröttheten som bredde ut sig över ungdomar som ville något annat än bankkriser och miljökollaps är densamma i recensionen (kravallerna och 11 septemberattentaten ”blev den punkt där gräsrotsvänstern gick vilse. Efter dem bleknade en växande rörelse bort.”) som i intervjun. CA förlorade förtroendet för medier, gav inga intervjuer och ägnar sig åt lokala aktivitetsprojekt, inte åt politik.

Den stora behållningen av intervjun är rekapituleringen av vad som hände, och påminnelsen om hur polis och åklagare manipulerade/förfalskade bevis efteråt – som Uppdrag granskning senare kunde avslöja.

Oerhört. Sverige bananrepublik. Undra på att ”Adam” radikaliserades. Undra på att CA förlorade förtroendet för rättssamhälle, media och politik.

I intervjun refereras ett besök CA gjorde vid en utställning om kravallerna några år efter EU-mötet. Han står invid två gamla poliser som tittar på Westbergs jacka i en monter, och den ene ”… pekar mot sin panna och säger på bred göteborgska: ’Den kulan borde ha suttit här’ ”.

Som det är i referat kan det ju bli lite underligt med syftning, men det finns anledning att tro att han inte menade sin egen panna, utan Westbergs.

”Det var häftigt, kul att vara med där man fick ta i ordentligt”.

Stasi samlade också persondata

Vilka vet vad om dig, och var samlas uppgifterna, av vem?

Det finns anledning att fundera över det i tider av sociala medier och nättjänster.

Med måste man vara. Och ha. Uppkoppling, paddor, iphone och appar.

Annars kan man snart varken betala räkningar eller åka buss.

Men vart tar våra personuppgifter, våra klick, samtal, kontonummer och lösenord vägen där i cyberrymden? Vem kan använda dem, och till vad?

Mera information finns att få via länken:

http://ameliaandersdotter.eu/2013/02/01/things-you-should-know-about-your-data/

I EU-parlamentet diskuteras dataskyddsförordningen för fullt. Lobbyisterna har långa arbetsdagar, och skydd av EU-medborgarnas persondata är inte högst upp ens på alla svenska ledamöters priolista.

 Det kanske är som med FRA och lagring av mobiltrafik?

”Har man inget att dölja så …”.

Annonser om fula skor och verkningslösa antirynkkrämer i spalten på Facebook kan man stå ut med, man står ju ut med annonser i tidningar också.

Men när det läggs upp persondossierer, data samkörs, säljs och sprids till … högstbjudande?

Hur kul är det?

Stasi, Östtysklands ökända Ministerium för statssäkerhet, samlade också personuppgifter. Från 1950 till 1989 när Berlinmuren föll. Ministeriet hade till slut 91 000 anställda, och 189 000 agenter.

stasiarkivet

Högkvartertet i Lichtenberg, Berlin, är nu museum. Arkiven, där bilden är tagen, är till synes oändliga, mapparna sväller som överjästa surdegar i sprängfyllda hyllor. CIA fick mikrofilmer av Stasidokument sedan muren fallit, kopior av de så kallade Rosenholzakterna finns nu i museets arkiv. 1990 hittades enligt uppgift 16 000 säckar med sönderrivna akter – 100 säckars pappersremsor har fogats samman till 1,3 miljoner arkivsidor.

”Hade man inget att dölja så …”

Om Stasis insamling av uppgifter och om effekterna det fick har två filmer väckt stor uppmärksamhet de senaste åren:

De andras liv (2006) regisserad av Florian Henckel von Donnersmarks.

Barbara (2012) regisserad av Christian Petzold.

Dataskyddsförordningen som diskuteras i EU-parlamentet är värd att ägna uppmärksamhet. Nu.

Var samlas vilka uppgifter om mig, och av vem? Att användas till vad?

Pussy Riot, läsvärd Lokko-krönika och måttstockar

Ekaterina Samusevitjs dom blev villkorlig och hon kunde lämna rättssalen och gå hem 10 oktober. Samma dag fördes de andra två Pussy Riotmedlemmarna som greps i mars till ett kvinnofängelse i Perm. Domstolen fastställde Maria Alechinas och Nadesjda Tolokonnikova straff på två års fängelse.

I slutet av november begärde och fick Maria Alechina flytta till en isoleringscell sedan situationen blivit alltmer spänd mellan henne och några av de andra intagna.

De tre Pussy Riot medlemmarna dömdes för huliganism efter en kort punkföreställning vid högaltaret i Frälsarkyrkan i centrala Moskva. I sångtexten bad de Jungfru Maria frälsa dem från Putin, och protesterade mot det stöd Putin fått från rysk-ortodoxa kyrkans ledning. Föreställningen den 21 februari avbröts snabbt av vakter och kvinnorna fördes ut ur kyrkan. De två som nu sitter i fängelse greps 4 mars, Ekaterina 15 mars.

Det internationella genomslaget för nyheten om punkbönen/-protesten, och de gripna och senare dömda kvinnorna var monumentalt. Amnesty International agerade för att få dem frigivna, och protesterna mot att de häktades och senare dömdes har kommit från när och fjärran.

I en tidigare artikel om Pussy Riot, på bloggen lottairyssland.wordpress.com i april, refererade jag till Lena Jonsson, Rysslandsforskare vid Utrikespolitiska Institutet, som menade att behandlingen av Pussy Riot skulle visa åt vilket håll Putin och Ryssland skulle utvecklas.

De dömdes, om än inte till maxstraffet tre år, och en av kvinnorna fick sitt straff ändrat till villkorlig dom efter överklagande. Yttrandefrihet tycks inte prioriterad i Ryssland.

Andres Lokko skrev en krönika i Svenska Dagbladet 19 augusti där han jämförde Pussy Riot, konstkollektivet som protesterar med konst och musik, och väckte en världsopinion för sin sak, med dem som dömdes i England efter kravallerna i London sensommaren 2011. Flera hundra demonstranter dömdes, två av dem till fyra års fängelse vardera för att ”ha startat en Facebook-grupp där de på det enda sätt de kände till ämnade uttrycka sitt missnöje med sin regering” skriver Lokko.

”Uppsåtet var egentligen detsamma, endast tillvägagångssätten var annorlunda: de visade sitt missnöje mot sin regering och regimen i fråga bestraffade dem.”

Han jämför medias reaktioner på de olika händelserna, på straffen som utdömdes, och på hur uttalanden från Putin respektive David Cameron bemöttes av ”oss”.

”Det tål att tänkas lite på” avslutar han sin krönika.

Och krönikan tål att läsas. Gör det! Det finns bloggkommentarer också:

http://www.svd.se/kultur/samma-missnoje-olika-reaktioner_7431954.svd

Hur mycket skiljer måttstockarna vi mäter med här, där, och ännu längre bort?