KI borde skämmas

Annandagen bjöd på en braskande nyhet: Forskning vid Karolinska instirutet visar att gravida kvinnors rökning inte korrelerar med kriminalitet hos barnen – slutsatsen som drogs var att kriminalitet ligger i generna, inte i miljöfaktorer.

En så fantastiskt korkad slutsats.

Eller Sancta simplicitas, eftersom det är jul!

Är alltså uppväxtmiljö enbart bestående av rökning eller inte rökning?

Eller är det möjligen andra faktorer som kan påverka om barn blir kriminella eller inte?

Som en ung man intagen på fängelset i Uppsala sade en gång då väggmålningen i korridoren utanför cellerna kom på tal, det bör ha varit 1985: Farsan berättade om den så den måste ha funnits här länge!

Kan inte säga annat än att det var ett uttalande som skakade om undertecknad.

Om arv och miljö på molekylnivå skrev Håkan Lindgren en understreckare i SvD onsdagen 19 december.

Artikeln handlar om genetik: ”Generna reglerar organismen samtidigt som miljön reglerar generna. Och miljön? Den formas av organismen.”

Komplicerade samband förklaras med hänvisning bland annat till forskningsprojektet HUGO, The Human Genome Project och dess fortsättning Encode.

Jag rekommenderar Lindgrens artikel å det varmaste:

http://www.svd.se/kultur/understrecket/generna-och-kroppen-vem-anvander-vem_7765914.svd

”Det bästa en råtthona kan göra är att slicka sina ungar. Råttor som inte blivit tillräckligt slickade blir överkänsliga för stress livet ut.”

Men råttungarna kan flyttas från en dålig till en bra slickare, och receptorerna som skyddar mot stress börjar då utvecklas.

Alla kan bli kriminella, oavsett gener.

Kriminell kan man bli inte bara för att rättssystemen varierar till innehåll och säkerhet, med geografisk belägenhet och över tid, men också för att uppväxt och/eller livsmiljö erbjuder eller rent av påbjuder kriminalitet som ett alternativ.

En hungrig brödtjuv är kriminell, liksom en 16-årig afghansk flykting som går under jorden för att inte bli tillbakaskickad. Det har inget med gener att göra, utan med hunger och skräck.

En ung människa som aldrig sett föräldrar och andra vuxna gå till jobbet, och som inte heller själv får något jobb, kan se bidragsberoende, eller stölder, eller droghandel, som alternativ.

Det är inte genetiskt, det är miljö.

Forskarna från KI som refererades på Ekot sägande att det ”finns en genetisk benägenhet för kriminalitet som ärvs över generationer” och att ”politiker måste ta hänsyn till att folk är olika från början och inte göra insatser mot sociala faktorer när det inte finns något sådant samband” borde skämmas.

Vad ska det blir härnäst? Rashygien? Va?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.