Alltid Putin – och korruption

Om vilken statschef kunde en svensk tidning sätta rubriken ”Landet lika ruttet som XX”?

Burma? Libyen under Khadaffi? Kuba? Syrien? Uzbekistan? Kirgizistan?

Nej, det är Putin, bara Putin, alltid Putin.

Och det handlar om korruption då förstås. Ryssland på plats 133 av 176 i Transparency Internationals korruptionsindex 2012. I botten ligger Somalia, därefter från botten Nordkorea, Afghanistan, Sudan och Burma. Om Sveriges engagemang i Afghanistan behöver inte ordas, polis och militär utbildas av bland annat svenskar, det civila biståndet ökar. I Burma har Reinfeldt varit och tycker utvecklingen går åt rätt håll.

Den svenska tidningen är Svenska Dagbladet, fredagen 19 oktober, Rysslandsanalys av Jan Blomgren.

Jan Blomgren är Rysslandskorrespondent för SvD och skriver mycket om oppositionen, om rättsosäkerheten i allmänhet och återkommande om hur advokaten Magnitskij som avslöjade oegentligheter i mångmiljonklassen själv arresterades och dog i fängsligt förvar. Enligt de senaste nyhetstelegrammen han han, död sedan flera år, åtalats (!).

Blomgren skriver under rubriken citerad ovan: ”…Eftersom Putin pekats ut som Europas rikaste man med starka misstankar om suspekta affärer så är det kanske inte så konstigt att Ryssland rasar i korruptionsrankingen.”

Andra rika ryssar berättar Mark Hollingsworth och Stewart Lansley om i boken Londongrad – From Russia with cash, the inside story of the oligarchs”.

Recensionen ur Sunday Times citeras på omslaget ”Mind-boggling … There’s bling and then there’s blingski”.

En historia om hur företag och miljarder förts och förs ut ur Ryssland och investeras i fastigheter, yachter, flygplan, diamanter …

Oljebolaget Yukos finns med, men huvudägaren Chodorkovskij nämns bara i förbigående, han var inte en av de som flydde Ryssland när utredningar om bolagets affärer inleddes. Han har i två omgångar dömts för ekonomiska brott, rättegångar och domar som starkt ifrågasatts, och ”hans vedersakare Vladimir Putin har sett till att han kommer att sitta inlåst till åtminstone 2016”, skriver Blomgren under rubriken ”Chodorkovskij värd all beundran”. Det är för ståndaktighet och obruten styrka som leder till att han fortsätter formulera sig politiskt han ska beundras.

”Chodorkovskij vill se ett demokratiskt och liberalt Ryssland, men med en stark roll för regeringen inom social- och välfärdspolitik” beskrivs de politiska målen för den man som då han greps 2003 var Rysslands rikaste man och chef för Rysslands största oljebolag Yukos.

Social- och välfärdspolitik förutsätter skatteintäkter, och, med förlov sagt, att betala skatt i Ryssland eller någon annanstans, Storbritannien till exempel, förefaller inte vara det oligarker har som prio ett på sina att göra-listor.

korrupt

Att korruption är ett problem i Ryssland är omvittnat. Bilden ovan togs i S:t Petersburg våren 2009, en kampanj med mycket begränsad framgång uppenbarligen. Och bloggaren Navalny som skrivit om allvarliga fall av korruption har inte precis tackats av myndigheterna, även om han inte gått samma öde till mötes som Magnitskij.

Bo Andersson, f d officer, inköpsdirektör på GM och sedan 2009 vd för GAZ group, rysk fordonsjätte med huvudkontor i Niznij Novgorod, säger i en intervju gjord av Jonas Fröberg i SvD 27 juni 2012:

(int:) Hade du korruption i bolaget?

– Ja, den finns överallt i Ryssland. Jag gjorde fullständigt klart för alla: Jag accepterar inte korruption. Det ska vara rent i toppen. Jag har fått avskeda över 30 korrumperade chefer. I många fall gör inte åklagaren något, men vi avskedar individen och begär tillbaka pengarna.

Begär tillbaka? Av de korrumperade cheferna då? Blev cheferna mutade för att ge kontrakt till leverantörer? (jfr Telia och Uzbekistan på plats 170 i korruptionslistan) Eller av tjänstemän som begärt mutor för tillstånd av olika slag? Det senare är definitivt ett problem för Putin, liksom för företagare och medborgare.

”När du investerat åtskilliga miljoner dollar låter du inte några tusenlappar sinka det” säger en anonym svensk affärsman till SvD:s Jacob Bursell 19 oktober 2012, apropå en brandchef som fick 2000 dollar för att godkänna en kontorslokal. En annan företagare i samma artikel säger att ”jag är alltid rädd att debatten om korruption blir överbetonad och skrämmer bort företag från den ryska marknaden … ingen säger att det inte är ett problem, för jag har stött på korruption i många avseenden.”

Jag har i min blogg lottairyssland.wordpress.com skrivit om det finska bolaget YIT och vad dess chef i Ryssland sade om korruption: De som krävs på mutor har inte gjort sin hemläxa.

YIT har en stor andel advokater i sin ryska bolagsdel, och lång erfarenhet av ryska förhållanden, vilket kan förtjäna att påpekas.

Om Putin gjort sin hemläxa är oklart, men i november avskedade han sin försvarsminister Serdjukov på grund av korruption, och därefter har flera korruptionshärvor avslöjats, Rostelecom, Glonass (projekt för satellitpositioneringssystem) och en före detta jordbruksminister hör till de som figurerat i fallen.

En rysk kommentator, Julia Latynina, skriver i S:t Petersburg Times 5 december 2012: ”This is a major change in Putin’s behaviour, and it is coming at a time when rumours are flying that he is experiencing health problems.” (sic)

Oavsett Putins hälsotillstånd är Ryssland ändå inte i nivå med Kirgizistan (plats 154, TI 2012) som i en avhandling av Johan Engvall vid Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet 2011 beskrevs som en stat där penningkorruption är norm för fördelning av nyttigheter och tjänster: Politiska poster och ämbeten köps och säljs, ett köp är en investering som måste förränta sig genom mutor som läggs på skatter/böter/avgifter.

För övrigt hyr Kirgizistan ut en flygplats till USA. Flygplatsen är utomordentligt viktig för ISAF:s styrkor i Afghanistan.

Och oavsett Putins hälsa och korruption har Carnegie i helsidesannonser i SvD under hösten påpekat att den ryska medelklassen växer och med den efterfrågan på varor och tjänster, hänvisat till det ryska medlemskapet i WTO, och till kommande vinter-OS i Sotji och frågar ”Kommer vår granne i öst att förvandlas från en militär supermakt till en ekonomisk?”. En hänvisning följer till Carnegies kunskapsbank och analysarbete för att ”veta vart våra kunder ska styra sina pengar”.

Visar analysarbetet att det går att tjäna pengar i Ryssland gör det nog inget om ”landet är lika ruttet som Putin”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *