Kategori: Utrikes

Publicerat

Påsen avgör inte mjölets renhet

NSA-FRA. Ett nära samarbete som inte ifrågasätts, inte av regering och myndigheter, och i stor utsträckning inte heller av medborgarna.
Brist på känsla för självständighet, brist på självkänsla, brist på självinsikt. Övervakningssamhället där information om allt samlas in av myndigheter och företag. Information att användas när kartläggningar av konsumtion, vänner, allt skrivet, allt sagt, allt gjort, skulle kunna tjäna någons maktintressen eller någons pekuniära intressen.
– Vadå? Jag har rent mjöl i påsen … svarar alltför många.

Men vad som är rent mjöl avgörs inte av påsen. Och konsekvenserna av vad som från tid till annan går från ”rent” till ”orent” är oöverskådliga. Skicka pengar till Somalia till exempel. Det blev till stöd av terrorism, och konton blockerades i åratal. Vilka blev konsekvenserna för dem som hade kontona, och vilka blev konsekvenserna för dem som inte längre kunde få pengar från lyckligare lottade släktingar?
Flykt till läger i Kenya, eller än värre, norrut till kidnapparligor i Sinai?
Eller förmodade terrorplaner med nattliga raider i lägenheter där unga och gamla skräms från vettet och familjefäder förs bort till häkten i väntan på att myndigheter ska komma fram till att de var nog inte terrorister ändå, trots uppgifter som trålats in via telefon- och datornät, sammanställts och blivit det som motsvarade myndigheternas bild av förfärande terrorplaner, men inte verkligheten.

När EU-ledare protesterar mot NSA:s övervakning av deras telefoner vill Reinfeldt inte vara med, för det har inte diskuterats i EU-nämnden. Ibland är det viktigt att agera, ibland är det viktigt att diskutera, och är man vasall får man välja sina tillfällen för aktion.
Att det skulle bli någon skillnad med en annan regering är tyvärr inte sannolikt. Det är länge sedan det var opportunt att säga emot stormakten, garanten för fred och demokrati.

Edward Snowden är hjälte för många, för andra en förrädare. Han litade inte på att New York Times skulle publicera hans uppgifter. Tredje statsmakten i USA har en historia av följsamhet. Han valde att vända sig till engelska The Guardian, och där har också uppgifter från Snowden publicerats, med ojämna mellanrum. Det senaste var just avlyssningen av EU-ledares telefoner. Angela Merkel blev arg. Så behandlar man inte en samarbetspartner, tycker hon.
Det finns 35 världsledare på avlyssningslistan enligt The Guardians uppgifter. Om svenska ledare finns med har inte framgått. Men det kanske de inte gör, antingen för att de inte är världsledare, eller också för att det inte behövs. Husse känner och kontrollerar sina … vasaller.

Mest upprörande är ändå att svenska medborgare tycks så likgiltiga för vad som pågått och pågår när det gäller avlyssning och kartläggningar. Även svenska journalister har föga mer än övergående intresse för datasäkerhet och persondataskydd – i Journalisten anser Staffan Dahllöf att EU-förslaget till ny dataskyddsförordning är dåligt för att listor över mottagare av jordbruksbidrag inte ska publiceras på nätet. Och att det är ett hot mot yttrandefriheten om EU-domstolen ska få avgöra vad som får publiceras på nätet eller inte.

Visst går dataskyddsförordningen att framställa på det viset, det är uppenbart. Men de verkliga hoten mot journalisters möjlighet att granska och rapportera är när offentlighetsprincip, meddelarfrihet och efterforskningsförbud begränsas, kringgås eller saknas helt. På detta finns det många exempel i kommuner, i landsting, och i staten. Det är en följd av myndigheters och politikers beslut och ageranden, och en följd av privatiseringar av offentliga verksamheter. Var är de upprörda nyhetscheferna, journalisterna och medborgarna? Kommer det pressmeddelanden om ”utanförskap” och ”arbetslinjen” blir det bevakning och rubriker, resten är oftast ”särintressen” och/eller är för arbets- och tidskrävande.

Att EU-domstolen får avgöra vad som menas med EU-direktiv och -förordningar beror på att dessa är så luddigt formulerade att de går till domstolen för uttolkning.
Om detta och vad en dansk domare i EU-domstolen tyckte om det hade jag kunnat skriva redan 2008, men var var den lokala kroken? Det blev oskrivet. Det var långt före denna blogg också.

Det är lagstiftarna/politikerna som är ansvariga för hur lagar skrivs. Kräv ansvar av dem, och kräv det på rätt nivå! Landstingens diarier är inte en EU-fråga, och riksdagen avgör FRA:s befogenheter (formellt i varje fall). Kommunerna bestämmer hur överskådlig den egna diarieföringen ska vara.

Ett återkommande klagomål på journalister är deras förmenta vänstervridning. Nu har den uppburne journalisten Lars Adaktusson kommit ut som kristdemokrat, och före honom var det Göran Skytte. Att det skulle få stopp på vänstervridningslitaniorna tror jag inte.
Dessvärre tror jag inte heller att merparten av Svergies journalister kommer att göra något annat än pratminusjournalistik, varken när det gäller dataskydd, avlyssning eller FRA-NSA.

Det finns undantag förstås, ofta kolumnister i en spalt på en insida. Tillåt mig citera en kolumnist i Metro, Stefan Wahlberg, som 2011 skrev under rubriken ”Hermetiskt kretslopp av avlyssning”.

”De nya terrorlagarna ger statsmakterna närmast fria händer att avlyssna misstänkta utan att de någonsin behöver redovisa hur och varför … (Usama bin Laden) fick oss att slita upp många av de grundläggande principer som vi tidigare kunde vara stolta över.”
Det handlar om det åtal för förberedelse till mord på konstnären Lars Vilks som då väckts, och som från början rubricerades som ”planerat terroristbrott”. För terroristbrott gäller undantagslagar för hemlig avlyssning. Till och med statistiken över hemliga avlyssningar vid misstanke om terroristbrott är hemlig, skriver Wahlberg, och avslutar sin kolumn:

”Med stöd av terroristlagarna ges alltså statsmakterna möjlighet att verka i ett hermetiskt tillslutet kretslopp av avlyssning och hemliga inbrott där dolda mikrofoner monteras in bakom tapeterna. Vi får aldrig reda på omfattningen. Vi kan inte heller kontrollera om detta sker på vaga, inbillade eller påhittade grunder – eller ens om vi själva varit utsatta.”

Se där, vi kanske ska oroa oss över vårt mjöl ändå.
 Vad händer med all denna information som samlas in om oss, vår släkt, våra vänner och avlägset bekanta via nätet, via telefoner och via kameror. Information som samlas av företag och myndigheter, information som lämnas vidare mot ersättning, eller därför att myndigheter kräver att den lämnas ut, med stöd av lagstiftning som gör kontroll av insamling och användning omöjlig.

Är det vasallstaternas invånare, oavsett om det är företagare eller löntagare, barn, gamla eller i yrkesverksam ålder, som är betjänta av följsamhet och osjälvständighet, och i så fall i vilken utsträckning? Det borde vara något att fundera över för var och en, oavsett ålder, yrke, kön, etnicitet och eventuell religiös tillhörighet.

Publicerat

Rättvisans fuktade finger

Rättssäkerhet är ett av de krav som ställs på länder som aspirerar på att omvandlas till demokratier, från rena diktaturer eller demokratier med mer eller mindre starka frågetecken.

Garantier från en diktatur att de och deras hantlangare inte ska tortera fångar är inte mycket värda. Att så är fallet torde de flesta förstå efter allt som avslöjats om vad som hände de två egyptier som utlämnades/kidnappades från Sverige 2001, med regeringens goda minne.

Finns det anledning för Julian Assange att lita på garantier från svenska regeringen att han inte kommer att utlämnas till USA om han kommer till Sverige?
Enligt SvD 18 september ska Assange ha sagt att ”jag kommer jättegärna till Sverige”, under vissa villkor, nämligen om Sverige kan garantera Ecuador att han inte utlämnas till USA.

Tillåt mig tvivla på att en sådan garanti skulle vara värd papperet den skrivs på, eller ens luften den tar att uttala.

Det plågar mig att min tilltro till rättsväsendet i Sverige urholkas allt mer för varje år.
Det är sant att det finns domslut som är lätta att göra stora rubriker på, rubriker som ställer domslut och de som kommit fram till dem i tvivelaktig dager.
Och det är också sant att domslut kan förklaras utifrån lagtexter och förarbeten som får dem att, i någon utsträckning, framstå som förklarliga.

Men det går inte att komma i från att det är stötande, och värre än så, att en svensk domstol finner det försvarligt att frikänna förövare som kört upp en flaska i underlivet på en ung flicka, med förklaringen att ”flickan kan ha hållit ihop benen för att hon var blyg”.
Va?

Eller att gängvåldtäktsmän frikänns för att flickan inte var ”i hjälplöst tillstånd”, instängd med sex gärningsmän som stod i kö för att våldta henne.
Va?

Och det är egendomligt att utredningar av våldtäkter läggs ned av åklagare för att de är svårutredda 2002, och gärningsmannen grips och åtalas tio år senare för ett flertal synnerligen grova våldtäkter och övergrepp, däribland de svårutredda från tio år tidigare.

Det är ännu egendomligare att en filmad grov misshandel med känd gärningsman ännu fyra år senare inte lett till rättegång. Utredningen av misshandeln som skedde under en Ålandskryssning lades i ett skede ned av åklagaren, trots film och känd gärningsman, och togs upp igen först efter att Aftonbladet skrivit om fallet. Det har kallats till rättegång tre gånger men huvudförhandlingarna har ställts in lika många gånger. (Aftonbladet 20 sept -13)

I ett människohandelmål där rumänska kvinnor utnyttjats i trafficking anhölls en man i sin frånvaro. En av kvinnorna vittnade emot honom, hon hotades och misshandlades av mannen för att hon lämnat uppgifter om honom och härvan, men i stället för att häkta honom och utfärda en internationell arresteringsorder, lämnades fallet över till rumänsk polis. Mannen åtalades aldrig i Sverige. Såväl kvinnan som hennes föräldrar har enligt uppgifter i media hotats och misshandlats efter rättegången. ”Hemskt olyckligt” citerades åklagaren i målet i Expressen 16 september.

Utredningarna av sexövergrepp mot underåriga som omfattade bland annat Göran Lindberg fullföljdes inte trots att det fanns underlag för fortsatta uredningar långt innan han faktiskt greps och så småningom dömdes.

Julian Assange är däremot häktad i sin frånvaro, misstänkt för bland annat våldtäkt. Så vitt är känt gällde anmälningarna (som i sig varken behöver eller ska ifrågasättas) mot honom varken uppförande av flaskor i underliv, gängvåldtäkt eller underåriga.
Att namnet på den misstänkte förövaren kommer ut nästan direkt när brottsanmälningar gjorts hör inte till vanligheterna, tvärtom, men Assanges namn slapp ut väldigt fort.

Förhör hölls inte innan han lämnade Sverige (enligt uppgift från åklagarmyndighetens informationsdirektör hade åklagaren kontakt med Assanges advokat men Assange infann sig aldrig till något förhör. Om det betyder att han kallades men inte kom framgår inte. (Journalisten 6-26 sept -12)) och reste vidare till England, och förhör kan inte hållas i England, nej.

Assange och Wikileaks är närmast synonyma, och anmälningarna mot honom och allt som därefter följt kom efter att Wikileaks släppt ett stort antal dokument och videoklipp om USA:s krigföring i Irak och Afghanistan.
I mejl från Fred Burton, vice vd i det amerikanska underrättelseföretaget Stratfor, har det gjorts klart att det finns ett ”färdigt åtal mot Assange”. (Expressen 28 februari -12). Åtalsrubriceringen torde vara spioneri.

De 14 svenska Greenpeaceaktivister som tog sig in på Forsmarks yttre säkerhetsområde i oktober 2012 dömdes av Uppsala tingsrätt i maj i år för grovt olaga intrång till villkorliga domar och böter. Privatpersoner har inte rätt att utföra egna kontroller av beredskapen vid skyddsobjekt anser domstolen (UNT 16 maj -13). Det låter ju rimligt, men i tidigare domar i tings- och hovrätter efter en aktion 2010 dömdes för intrång av normalgraden. Och det är väl egentligen inte rimligt att intrång ska kunna ske. Igen. Om beredskapen är god, vill säga. Så det var väl bra att den testades i skarpt läge, inte som övning. Kan man tycka.

Somliga går fria, andra döms. Somligt utreds, annat inte. Somliga häktas i sin frånvaro, andra inte.
Om jag var Assange skulle jag inte lita på några garantier från Sverige om att inte utlämnas till USA. Jag skulle inte heller tro att jag skulle frikännas i domstol om jag åtalades för sexbrott, oavsett rubricering.

Rättvisan må vara blind, men hen har ett fuktat finger väl uppsträckt så det går att känna från vilket håll vinden blåser.

Publicerat

Gatans parlament – Streetocracy (2)

I ett tidigare inlägg citerades Kofi Annan där han varnade för ”gatans parlament”.

 Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet skrev i en analyserande artikel i UNT 17 september om utvecklingen i Egypten.

”Gatans parlament, Streetocracy, har i brist på demokratiska traditioner fått en dominerande roll i Egypten. Man spänner musklerna på gatan för att sedan göra upp om maktfördelningen bakom kulisserna”, skriver Fazlhashemi.

”I kampen mot Mubarakregimen var de olika politiska krafterna eniga om vad de inte ville ha. De ville få bort den sittande diktaturen. …Trots diktaturens plötsliga fall vilade dess anda över det politiska klimatet. Det var en politiskt kultur som prioriterade exkludering och omintetgörande av rivalerna före konsensus och samförståndsanda”.

Det är en mycket intressant artikel, och jag rekommenderar den varmt:

http://www.unt.se/kultur/kulturdebatt/demokrati-maste-vara-mer-an-ett-ord-2592595.aspx

Publicerat

Spelar Turkiets GAP-dammar någon roll?

Har de omfattande dammbyggena i östra Turkiet inte haft någon effekt på vattenflödena i Eufrat och Tigris, och därmed påverkat den ekonomiska och sociala utvecklingen i Syrien?
Jag undrar eftersom det lagts fram ett antal förklaringar till vad som lett fram till ett blodigt inbördeskrig med miljoner människor på flykt. Men ingenstans har jag sett att de stora flodernas vattenflöden nämnts.

# Långvarig torka med fyra år nästan utan nederbörd ledde till svält och umbäranden och det initiala bondeupproret. Tänk på klimatförändringarna! Det är en förklaring jag sett.

# Assad är en diktator som likt sin far och företrädare styr genom terror och klamrar sig desperat kvar vid makten, är naturligtvis också en förklaring. Diktator har han varit under hela sitt matkinnehav, men när han tillträdde beskrevs han som nästan västerländsk (utbildad i England) och ett hopp för framtiden. Nu är han storskurk, folkfördrivare och mördare.

# Syriens konstruktion som nation efter första världskriget med ett flertal olika etniska och religiösa grupper är också en förklaring till att landet upphört existera som land och förvandlats till en krigsskådeplats där såväl inhemska som utifrån kommande krigare strider mot varandra och mot civilbefolkningen.

Men om torkan nu var en utlösande faktor i en redan bräcklig statsbildning byggd på statsterror, varför nämns inte dammarna?

Dammbyggena påbörjades för snart tre decennier sedan, det ska bli 22 dammar 19 kraftverk när det är klart. GAP kallas projektet som fått ekonomiskt stöd från bland annat Tyskland, Italien, Schweiz, Österrike och USA. Banker har lånat ut pengar, och exportkrediter har beviljats.
Turkiet räknar med att dammarna ska kunna konstbevattna sammanlagt 1,6 miljoner hektar när de är klara, det skulle motsvara 19 procent av den totala konstbevattnade arealen i Turkiet. Vattenkraften som ska produceras motsvarar 20,5 procent av den totala produktionsvolymen.

Men konstbevattningen och vattenkraften i Turkiet beräknas samtidigt minska flodernas vattenflöden från Turkiet till Syrien, från 30 miljarder kubikmeter till 16 miljarder kubikmeter, och flödena från Syrien till Irak från 16 miljarder kubik till fem miljarder kubik. Beräkningar som gjorts av GAP-dammarnas påverkan visar att de skulle ge Turkiet kontroll över 50 procent av vattenflödena från Tigris in till Syrien och Irak.

Även om GAP fortfarande är långtifrån färdigutbyggt, så står ett antal dammar färdiga och de kan väl knappast ha bidragit till att lindra effekterna av långvarig torka i Syrien?

Andra effekter av dammbyggena som ibland skymtar förbi i medier är att de lagt turkiska och kurdiska byar under vatten och påverkat långt flera människor än de som tvingades flytta från sina byar. Kulturhistoriska platser av stort värde, från romartiden bland annat, har lagts under vatten.

Aron Lund är Mellanösternexpert och liberal krönikör. Han skriver initierade artiklar i Expressen och andra tidningar om det förfärande inbördeskriget i Syrien, dess orsaker och vad som kan bli dess följder. Vatten nämns i en av dem ”Syrien använde gerillan (den kurdiska, min anm.) som påtryckningsmedel i konflikter med Turkiet, över gränsdragning och vattenresurser”.
http://www.vk.se/675894/aron-lund-revolutionen-i-syrien-banar-vag-for-pkk?
En övergripande redogörelse om inbördeskriget finns i http://fokus.se/2012/10/efter-assad/, men det närmaste vattenbrist texten kommer är omnämnande av ”dammiga provinsstäder och småbyar som lidit mest under under Assads ekonomiska reformprogram”.

Vatten och kontrollen av vatten är nu, och kommer i allt högre grad, att ge upphov till konflikter inom stater och mellan stater. Kanske är det inte vattnet som är den enda konfliktorsaken, men den kan finnas som en viktig underliggande del, och påverka hur allianser bildas och löses upp.
Jag är definitivt ingen expert på varken Syrien eller Mellanöstern, jag läser vanliga nyhetsartiklar. De turkiska dammbyggena har jag känt till av andra orsaker. Jag vet att GAP är stort och mycket betydelsefullt för Turkiet, och för grannländerna nedströms Eufrat och Tigris.

Allt levande behöver vatten. Människor som är hungriga och törstiga revolterar. Bidrog fördämningarna av Eufrats och Tigris flöden till hungern och törsten i Syrien?
Det förvånar mig att dammarna aldrig nämns i rapporteringen.

Men det finns mycket skrivet i annan kontext om vatten, regleringar och problem kring detta. Några titlar jag hittat är:
Murat Metin Hakki har skrivit ”An Analysis of the Legal Issues Concerning Turkey’s Southeastern Anatolia Project (GAP), World Affairs, vol 169 no 4, (Spring 2007).
Elisa Bruhn har skrivit ”Case Study – The Euphrates and Tigris Basin Conflict”, GRIN Verlag, 2011.
Marwa Daoudy har skrivit ”Aymmetric Power: Negotiating Water in the Euphrates and Tigris”, International Negotiation, vol 14, Issue 2, 2009.
ECA Watch har 2005 publicerat ”A Trojan Horse for Large Dams, how export credit agencies are offering new subsidies for destructive projects under the guise of environmental protection”, six case studies of water projects in different parts of the world, including ”The Birecik, Ermenek and Ilisu Projects, Turkey: No lessons learnt”

Publicerat

Gatans parlament och ett seminarium med Annan och Eliasson

– Det går inte att låta gatudemonstranter ta över parlaments och regeringars roll. Det undergräver respekten för demokratin, och det blir ett hot mot fred, sade Kofi Annan, FN:s förre generalsekreterare, vid ett seminarium i Uppsala universitets aula.

Det var den 2 september. Två månader efter att egyptisk militär avsatt Mursi, Muslimska brödraskapets och Egyptens förste folkvalde president efter decennier av militärdiktatur. Det var efter att Mursianhängarnas demonstrationer och tältläger brutits upp av militären med många döda som följd, efter att kristna kyrkor och butiker ägda av kristna bränts, men innan rapporter om kidnappar- och utpressarligorna på Sinaihalvön fått någon större uppmärksamhet i svenska media, innan det rapporterats att många av smuggeltunnlarna till Gaza stängts, och innan meddelandet att Muslimska brödraskapet förbjudits. Det var också innan rapporterna om en, fem, tio, femtio döda i konfrontationer med militären. Al-Sisi, interimpresidenten, har sagt att det ska utlysas nya val 2014.
Kommer det att bli val, vilka valresultat ska då respekteras, och av vilka?

– I am optimistic. But I worry a lot, sade Jan Eliasson, biträdande generalsekreterare i FN, som också fanns på aulans scen tillsammans med Kofi Annan.

De två talade och samtalade om FN:s framtid. Om FN:s nya roll som inte bara fredsbevarande, utan också som organisation med plikt att reagera och skydda folk vilkas regeringar inte förmår skydda dem mot våld och ofärd. Fredsframtvingande är den term som används.

Jan Eliassons kommentar fick skratt, kanske medkännande, från publiken i den fullsatta aulan.

Kofi Annan talade om vikten fred, av ekonomisk utveckling och av fungerande rättssystem i länder och för människor. Och respekt för mänskliga rättigheter.
– Det är de pelare som ett samhälle måste skapa och byggas på, sade Kofi Annan.

Jan Eliasson angav ytterligare pelare i sitt samhällsbygge: utbildning och infrastruktur.

Kofi Annan kunde ge utryck för besvikelse över hur FN, och i synnerhet FN:s säkerhetsråd, agerat i olika frågor. Hans främsta och nyaste exempel var från de förhandlingar i Genève som han lett som särskilt sändebud till krisens och krigets Syrien:
– I förhandlingar måste man ge och ta, och det är förödande när resultat från en förhandling i Genève fullkomligt trasas sönder när de ska slutförhandlas i New York och FN:s säkerhetsråd, sade Kofi Annan.
– Världssamfundet måste göra allt för att undvika ännu en sönderfallande stat (collapsed state, jfr Somalia). Vi måste söka politiska, fredliga lösningar på konflikter. Kemiska eller konventionella vapen är oväsentligt, det är att människor dödas vi måste sätta stopp för, sade Kofi Annan.

Jan Eliasson betonade liksom Kofi Annan betydelsen av att söka fredliga lösningar på konflikter genom förhandlingar. Han citerade FN-stadgans artikel 33, kapitel 6.

”Charter of the UN, chapter VI, Article 33:

  1. The parties to any dispute, the continuance of which is likely to endanger the maintenance of international peace and security, shall, first of all, seek a solution by negotiation, enquiry, mediation, conciliation, arbitration, judicial settlement, resort to regional agencies or arrangements, or other peaceful means of their own choice.
  2. The Security Council shall, when it deems necessary, call upon the parties to settle their dispute by such means.”- Det är som poesi för diplomater! Och det är den del av stadgan som ger styrka åt kraven på att söka förhandlingslösningar på konflikter. Militära insatser kan inte skapa fred och utveckling, det kan bara fungerande infrastruktur, ett fungerande rättssystem, utbildning och ekonomisk utveckling, sade Jan Eliasson.

Och han är optimist. Men han oroar sig ofta.

”We the peoples …”, inledningsorden till FN-stadgan tog Annan som utgångspunkt i sin strävan som generalsekreterare att reformera jätteorganisationen med 193 medlemsstater, tiotusentals tjänstemän, en generalförsamling och ett säkerhetsråd som har svårt att komma fram till beslut, och i rådets fall, till enighet om interventioner i konflikter:

– Civila organisationer, NGO:s, blev viktiga i reformarbetet. De kunde användas som hävstänger när förhandlingar hotade kollapsa eller nödvändiga förändringar hindrades, sade Kofi Annan, så långt nöjd med sina insatser.

Eliassons och Annans råd till unga som vill arbeta för fred och utveckling var:

– Börja arbetet här, det som är bra lokalt är bra också globalt, sade Jan Eliasson.

– Bullies should be stopped everywhere. And don’t worry about your age, don’t wait, take the lead! sade Kofi Annan.

Publicerat

Ang. Royal Mail, leverera post eller profit?

Royal Mail, Storbritanniens posttjänst, ska säljas ut rapporterade Metro 13 september 2013.

Börsplaceringen av det 500 år gamla statliga postverket kommer att ske inom några veckor enligt notisen, nummer fyra av fem i en vänsterspalt. Det är det hörn av en tidningssida som uppfattas sist har undersökningar av läsares ögonrörelser visat.

Med anledning av notisen, dess innehåll och placering vill jag rekommendera Going Postal av Terry Pratchett. Den är en av många i serien Discworld novels, och publicerades första gången 2004.

Ankh-Morpork’s Post Office, the Grand Trunk, the New Trunk and the Smoking Gnu handlar det om, och om Moist van Lipwig, lord Vetinari, Reacher Gilt och John Dearheart.

”You really intend to continue with this folly, in the face of everything? The Post Office? When we all know that it was a lumbering, smug, overstaffed, overweight monster of a place? It barely earned its keep! It was the very essence and exemplar of public enterprise!” Säger Gilt.

Lord Vetinari svarar:
”It never made much of a profit, it is true, but in the business areas of this city there were seven deliveries a day.”

Gilt igen:
”A classic example of a corroded government organization dragging on the public purse.”

Och Vetinari:
”Unfortunately the Post Office came to be seen not as a system for moving mail efficiently, to the benefit and profit for all, but as a money box. And so it collapsed, losing both mail and money. A lesson for us all, perhaps.”

Leverera post eller profit. Det är frågan.
Det finns många andra frågor att fundera över i Going Postal också, en av dem berör konkurrens och hur man gör sig av med konkurrenter. Det är där John Dearheart kommer in, the Smoking Gnu, och ”living on the Overhead”.

Lord Vetinari – oftast ohotad härskare i Ankh-Morpork – har inget emot demokrati. ”En man, en röst” passar honom fint. Det är han som är mannen.
The Post Office återuppstod, med okonventionella metoder under van Lipwigs ledning. The Grand Trunk förlorade sitt lönsamma, privata monopol.

Det är en roman, upplysta envåldshärskare som agerar för det allmänna bästa finns veterligen bara i romaner.
Men det går att lära sig något om vad grundläggande infrastruktur är till för, samhällelig nytta, inte privat profit.

Läs Going Postal av Terry Pratchett! Läs gärna fler Discworld novels, många av dem finns översatta till svenska. Det är fantasy, det är roligt, det är tänkvärt eftersom böckerna inte sällan tar upp teman och händelser från vår runda värld, på skivvärldsvis.

Publicerat

Enfalden, data och integriteten

Vi borde faktiskt veta att internet inte är säkert, att alla system kan hackas och att myndigheter med politikernas tillstånd och uppmuntran, NSA, FRA, GCHQ, FSB, välj vilken akronym du vill, hämtar, registrerar och samkör all information de får tag på, det vill säga allt. Företagen samlar och samkör de också, och person-, bank- och andra uppgifter är inte säkra där heller.
Hackandet, registrerandet och lyssnandet kallas säkerhetstjänst, spioneri, nödvändigt eller odemokratiskt beroende på vem som gör det, och var. Och när.  Men det görs överallt.

Låt mig därför instämma i uppmaningen från Amelia Andersdotter till EU-parlamentet: Tänk över öppen data en gång till, för Guds skull! (se 13 juni 2013)

Läs rubriksamlingen nedan. Mängden rubriker växer år från och år och speglar möjligen en växande medial medvetenhet, och alldeles säkert ett ökande personligt intresse för dataskydd, för systemens sårbarhet och för nät- och satellitkommunikation och dess påstådda för- och nackdelar. Läs (det är långt men går fort), väl bekomme!

”Miljoner stulna ur Nordea – nya attacker varje dag” ComputerSweden, 19 januari 2007

”Hon fortsätter att slåss för integriteten” intervju med Annie Johansson (nu Lööf) i Resumé i Almedalen 2009

”USA rustar för cyberkrig” (bristande skydd mot nätattacker) SvD 3 juli 2011

”Källskyddet måste garanteras” (Sofia Mirjamsdotter apropå anonymitet på nätet som har en viktig funktion i diktaturer men också för granskning av demokratier) Debatt SvD 16 augusti 2011

”FRA-lagen i vägen för jakten på terrorister” (Säpo-chefen klagar över att inte få använda signalspaning apropå Breivik) SvD 8 december 2011

”Jusititieministern öppnar för total övervakning”, (breddning av FRA-lagen för att tillåta signalspaning av svenskar på beställning av Säpo och Rikskriminalpolisen, Sverige går samma väg som Iran, Syrien och andra repressiva stater) SvD opinion 21 december 2011, undertecknat Jesper Bengtsson och Jonathan Lundqvist, Reportrar utan gränser

2012

”Haverirapport: Tieto vägrade berätta”. IT-leverantören Tieto hade av ett stort datorhaveri i november 2011 som drabbade ett 50-tal kommuner, myndigheter och företag som outsourcat sin it-hantering. När MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Kammarkollegiet skulle utreda haverierna vägrade Tieto berätta vilka myndigheter som drabbats med hänvisning till affärssekretess. För att släppa in kollegiet och MSB i Tietos haveriutredning krävde företaget att de skulle skriva på ett non-disclosure-avtal i strid mot offentlighetslagstiftningen. ’Tieto var tillmötesgående utifrån sin affärslogik’, var en MSB-kommentar. (se även ”FRA får kritik”, 5 juni 2013) ComputerSweden 23 februari 2012.

”Det ska bli lättare att lämna ut data” (omröstning i riksdagen, information ska lämnas ut vid alla typer av brott, från nätövergrepp till illegal fildelning av enstaka filmer) SvD 10 maj 2012

”Bistånd går till hemliga nätprojekt” (om krypteringsprogrammet Tor som hjälper nätaktivister att kringgå övervakning) SvD 27 maj 2012

”Så går hemlig telefonavlyssning till” 18 Minuter (UNT) 4 maj 2012

”Dom vet var du bor” (om Google) UNT, ledare 27 juni 2012

”Så fungerar datalagringsdirektivet” (skulle sätta dit grova brottslingar men lagen är så komplicerad att internet- och telefonoperatörer inte kommit i gång med lagringen) SvD 16 juli 2012

”Datormolnet en revolution som måste regleras”, EU-kommisionärerna Neelie Kroes och Viviane Reding skriver på Europaportalen. ”Brist på förtroende är ett hinder för spridningen av molntjänster … vi har påbörjat arbetet genom ett förslag om att ge EU-medborgarna ett enda regelverk om uppgiftsskydd som är anpassat till den digitala tidsåldern. Vi inser vilken enorm betydelse som data, inklusive personuppgifter, har för den digitala ekonomin … Dataportabilitet, enkla och rimliga avtalsvillkor och certifiering av tillförlitliga leverantörer kan hjälpa till att öka molnanvändarnas förtroende för tjänsterna.” 3 oktober 2012.

”Utopi att kunna glömmas bort på nätet” Europaportalen refererar Enisa, EU:s nätsäkerhetsbyrå 21 november 2012.

”Det fria nätets fiender”, Rasmus Fleischer skriver ”December 2009 sa Googles vd Eric Schmidt i en tv-intervju att den som har något att dölja kanske borde ändra sitt beteende i stället för att kräva privatsfärens skydd. Januari 2010 förklarade Facebooks vd Mark Zuckerberg att privacy inte längre är att betrakta som en ’social norm’. Ordfront Magasin 5/12.

”It’s happening faster than even I thought”. Nio punkter om hur övervakning och olika slags registrering införts och dataintrång görs, om NSA, Facebook, AT&T och internettrafik, e-postintrång, butikers medlems- och betalkort, FBI, biometrisk identifiering i skolor m m. Blogg med artikeln av Paul Rosenberg 28 november 2012, går att läsa på http://www.lewrockwell.com/orig11/rosenberg-p9.1.1.html.

”För vissa kan ett internetklick vara slutet”. ”- Regimen använde mjukvara från europeiska företag för att leta upp, trakassera och hota dissidenter. Ena dagen gillade du en bild på Facebook, nästa dag fick du ett samtal om att du blivit av med jobbet” Ur intervju med Maryam al-Khawaya, Bahrain, i AmnestyPress nr 5 (december) 2012.

”Enköpings it-system ger problem i vården”(ska någon behöva dö för att det är en röd dag?) EP 31 december 2012

2013

”Polisen siktar på nätbrottslingarna” (prostitution, ekobrott, hot och utpressning, knarkhandel och illegal handel ex utrotningshotade djur, piratkopierade varor och stöldgods) Metro 4 januari 2013

”EU:s cyberpolis ska stoppa brotten på nätet” (Cecilia Malmström är glad) UNT 10 januari 2013

”US lobbying against the data protection reform intensifies”, EDRI.org, 17 januari 2013

”Vi vill inte sätta dit människor” (SL om nya biljettsystem som kräver registrering hos betaltjänstbolag för att kunna köpa mobiltelefonbiljett) SvD 1 februari 2013

”Stockholm det nya it-meckat” (om dataspecialister från hela världen som söker sig hit) SvD Näringsliv 5 februari 2013

”Chinese army unit is seen as tied to hacking against US” New York Times, 18 februari, 2013)

”Morgondagens krig utspelar sig i cyberrymden”, understreckare av Roland Heickerö, docent i krigsvtenskap, SvD 26 februari, 2013.

”Det digitala källskyddet är en tickande bomb”, Axel Andén, Medievärlden, 12 mars, 2013.

”Fler än Kina i hackattacker”, ”…det är festligt att amerikanerna som bland annat skapat Stuxnet, specialdesignad för att angripa iranska lärnkraftverk, blir så upprörda. … det är underligt att saken blåses upp till en jättenyhet. De flesta som arbetar med it-säkerhet vet att det här pågår. … Det går inte att skylla på elaka kinesiska hackare. Det är du som har för låg säkerhet.” Åsa Schwartz, säkerhetskonsult på Cybercom i ComputerSweden, 14 mars 2013.

”Tillit – en knäckfråga på nätet” (beroendet av internetjättar som Google och Facebook som inte omfattas av svensk lagstiftning) TT 15 mars 2013.

”Tjuven spårar dig”,( om hur utdelade nyckelringar med gps-sändare kan leda tjuvar till ditt hem när bilen, och du inte är hemma) Ena-Håbotidningen, 16 mars 2013.

”IT-brotten ökar lavinartat”, rubrik i Mediaplanets tematidning om it- och informationssäkerhet. (Med halvsidesannons som säger att ”Det är dags att slå tillbaka mot Ddos-attackerna” på motstående sida, lite ironiskt kanske, det är knappast trängsel på nätet som är de verkliga hoten). Mars 2013.

”Väktare av det fria ordet – i affärssyfte” (intervju med Ross LaJeunesse, chef för Google’s arbete med att försvara det fria ordet på nätet) SvD 26 mars 2013.

”Big data” ska förutsäga framtiden” (oanade möjligheter till kartläggning, effektivisering och vinster, men också risker för intrång i privatlivet och felaktiga analyser) SvD 2 april 2013.

”Vågar du lita på molnet?” EP 9 april 2013.

”Det får vara slut med tjuvlästa vårdjournaler”, ledare SvD 10 april 2013.

”Big data gör om vår värld i grunden” rubrik på understreckare av Sam Sundberg. ”De som har bäst förutsättningar att dra nytta av big data är internetföretag, mobiloperatörer, stora affärskedjor och de underrättelsetjänster som hungrigt skannar världens nättrafik. Att CIA:s strategi är att ’samla in allting och spara det för evigt’ är värt att reflektera över i ljuset av att amerikanska myndigheteer redan i dag tar sig rätten att skicka drönare till Jemen, Pakistan och Somalia för att döda människor som de bedömer är potentiella hot mot USA:s säkerhet någon gång i framtiden.” SvD 12 april 2013.

”Allt som är gratis har ett pris”, rubrik på Jenny Nordbergs kolumn, ”500 miljoner människor är redan kartlagda utifrån sitt internetbeteende”, SvD 12 april 2013.

”Datainspektionen klandrar försvaret”. DI kritiserar att personuppgifter om anställda och jobbsökande sparas i databaser även när uppgifterna inte längre behövs. TT 16 april 2013.

”Länsstyrelserna agerar efter kritik från Datainspektionen”, DI har bland annat kritiserat att alla handläggare kan komma åt alla handlingar som inte (sic!) är sekretessbelagda. Pressmeddelande från länsstyrelsen i Uppsala 22 april 2013.

”Spotifygrundare räknar med mer personligt nät” ”Nästa stora förändring på internet är att nätet blir mer personligt och anpassar sig mer till var och en av oss.” Tomas Augustsson refererar Spotifygrundaren Daniel Ek under vinjetten Analys i SvD Näringsliv 23 april 2013.

”Ett överflöd vändes till apoteksdöd” (insändare som bland anant skriver att ’alla apotek har sina egna datasystem’, så kunden kan inte få besked om var, på vilket apotek, en medicin finns närmast att tillgå) Metro 13 maj 2013.

”Vita huset stöttar lag om medieskydd”, (efter att det avslöjats att myndigheterna begärt ut telefonlistor från nyhetsbyrån AP) TT 15 maj 2013.

”Sprid nätfriheten till fler”, debattartikel signerad Carl Bildt och Cecilia Malmström i samband med Stockholm Internet Forum, Dagens industri 22 maj, 2013.

”Övervakningssamhällets diskreta charm”, blogginlägg av Anna Troberg, PP:S partiledare, i samband med samma forum, hon skriver ”Dagens guldkorn från Bildt var när han på fullt allvar påstod att det där med statlig övervakning inte skadar yttrande- och åsiktsfrihet, eftersom sådan övervakning är ’diskret’”. 22 maj, 2013.

”Den olydiga generationens röst på Kuba” (om bloggaren Yoani Sánchez som i Stockholm föreläste om hur man använder nätet i kampen för demokrati) SvD 25 maj 2013.

”Microsoft: Vi stöder EU:s förslag om ny datalag” (Brendon Lynch, chef för personlig integritet på Microsoft intervjuas) Säkerhet24, idg.se, maj 2013.

”Sverige satsar på nätbistånd” (bistånd med internet och kommunikationsteknik, tillgång till nätet kommer att hjälpa både frihet och utveckling enligt Gunilla Carlsson) TT 24 maj 2013.

”Obamas krig mot hemligheter” (Jenny Nordbergs kolumn om jakt på journalister och deras källor) SvD 24 maj 2013.

”Vem ska äga makten över dig på nätet?” Artikel om nätintegritet och EU:s nya dataskyddslag som ska behandlas i parlamentet. SvD Insikt, 27 maj 2013.

”New EU data law could end up weaker than the old one” (om dataskyddsförordningen under omarbetning i EU) Euobserver.com, 29 maj 2013.

”FRA får kritik: ’Har inte stöd i lagen’” FRA vill skicka personuppgifter från signalspaning till datainstrångssystemet TDV, och tvärtom. Datainspektionen är kritisk. FRA byter informationen med andra länder. TDV ska avslöja allvarliga it-attacker mot statliga myndigheter som har koppling till rikets säkerhet. (Var vänlig jämför med ”Haverirapport …, 23 februari 2012) Ny Teknik, 7 juni 2013.

”Massiv övervakning avslöjad i USA – Telefontrafik, kreditkortsköp och internettrafik, myndigheterna övervakar nästan allt på nätet”, Edward Snowden, första rapportdagen i Sverige då Snowden ännu inte trätt fram. Aftonbladet.se, 7 juni 2013.

”IT-jättar indragna i amerikansk avlyssningshärva” (Apple, Google, Skype m fl, Prism, riktad mot utlandet, även avlyssning av internet- och telefonbolaget Verizons kunder) SvD 8 juni 2013.

”Uppgifter Stasi bara kunnat drömma om” (Tobias Brandels perspektivspalt) SvD 8 juni 2013.

”Jag vill inte leva i det samhället”, citatrubrik från TT när Edward Snowden trätt fram som visslaren som avslöjade massövervakningen i USA. ”Enligt Snowden finns inga skydd mot statlig övervakning: – Du vet inte ens om vad som är möjligt. Utsträckningen av deras möjligheter är skräckinjagande. Du kommer aldrig att vara säker vilka skydd du än använder.”9 juni 2013.

”Känsliga uppgifter läckte ut via nätet”, om att obehöriga kommit åt sekretessbelagd information via etjänsten ”Min journal på nätet”, landstinget Uppsala. Feministiskt perspektiv, 10 juni 2013.

”Ingen server är säker”, rubrik på debattartikel av Rodrig Ferrada Stoehrel, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, Expressen 11 juni 2013.

”Ingen svensk server är oåtkomlig” citeras Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, i SvD 11 juni 2013.

”DN:s chefreaktör lovar bort ett meddelarskydd som inte längre finns”, apropå FRA och övervakning, Anna Trobergs blogg, 11 juni, 2013.

”Piratpartiet kräver granskningsutskott i EU-parlamentet om PRISM” (pressmeddelande 11 juni, PP).

”V vill ha debatt om USA:s övervakning” skrev TT 11 juni 2013.

”Utlänningar -det är vi”, rubrik på ledarartikel i UNT 12 juni 2013.

”Snowden väcker tunga frågor i USA”, kongressen vill ha svar på frågor om hemlig kontroll av data- och telefonkritik skriver SvD 13 juni, 2013.

”Chefen gör ingen hemlighet av hur NSA fungerar” intervju med James Clapper, chef för USA:s nationella underrättelsetjänst, under vinjetten Aktuell i näringslivet, SvD 13 juni, 2013.

”Matkhavarna ska bada i ljus, inte du och jag”. Anna Trobergs, partiledare för Piratpartiet, blogg 13 juni 2013.

”Pirater uppmanar parlamentet: Tänk över öppen data en gång till, för guds skull!” Pressmeddelande PP, Amelia Andersdotter, EU-parlamentet, som vill ha en andra läsning i parlamentet av lagstiftningen om öppen data i medlemsländerna, 13 juni 2013.

”Spionaget har en bortre gräns”, är rubriken på Jenny Nordbergs kolumn från USA, och hon skriver i den att ”politiker är bara så opportunistiska som vi tillåter dem att vara”. SvD 14 juni 2013.

”NSA-läckorna brottsutreds” är rubriken på artikeln på sidan efter Nordbergs kolumn. Läckorna alltså, inte övervakning och hemlig kontroll. SvD 14 juni 2013.

”Snowden hyllas som hjälte i Kina”, TT/UNT 15 juni 2013.

”Nu tänker regeringen strypa sociala medier”. Om Turkiet efter demonstrationerna på Taksimtorget i Metro 19 juni, 2013.

”NSA Chief says surveillance has stopped dozens of plots”. The New York Times, 19 juni, 2013.

”Han tar kontrollen – bojkottar nätjättarna”. Om Sam Sundberg som bytt operativsystem på datorn, slutat googla, stängt facebook-kontot med mera efter rapporterna om NSA:s övervakning. Metro 20 juni, 2013.

”Internetbank är säkrare i mobilen” skriver svt.se och citerar det amerikanska IT-bolaget Metro Star Systems. 19 juni, 2013.

”Britterna är värre än USA” citeras The Guardian efter nya avslöjanden baserade på Snowdens läckta dokument. SvD 23 juni, 2013.

Avslutande kommentar:

Det är märkligt att så många verkar överraskade av Edward Snowdens avslöjanden. Naturligtvis samlas data in, och används. Och naturligtvis är det ett bra sätt att ha koll på befolkningar och på dem som här eller där, nu eller i framtiden bedöms vara störande, eller farliga, personer och grupper. Det är fiffigt också att säkerhetsorganisationerna inte spanar på egna medborgare i respektive land, det låter så betryggande. Det begränsar eventuell kritik. Att informationen sedan byts organisationerna emellan, det är … en annan sak.
Det är som sagt märkligt att så många verkar överraskade. Överraskningen kan inte bero på att det inte skrivits och talats i media om bristande it-säkerhet, personkartläggningar och samkörning av uppgifter från olika datasamlingar. Den kanske bottnar i … enfald?

Snowden sitter för övrigt när detta skrivs på ett flygplan från Hongkong via Moskva på väg till okänd destination.
På väg till Ecuador enligt senaste ekosändningen.

Publicerat

Hur gick det sen?

Det blev en demonstration i S:t Petersburg för hbt-personers rättigheter (se Mördande machokultur, 16 maj). Coming Out rapporterade 17 maj:

”Today, over 150 LGBT people and their friends and allies gathered on Marsovo Pole, the “Hyde Park” of St. Petersburg, to commemorate Vladislav Tornovoy and other victims of homophobic hate crimes, making this one of the largest public LGBT demonstration ever in Russia.

LGBT activists were joined by members of civil and human rights groups, such as “Soldiers’ mothers”, “Solidarity”, Anti-Discimination Center Memorial, Yabloko party, and others.
Around 150 counter-protesters, held at bay by police barriers, displayed photos of victims of pedophiles, shouted slurs, threw smoke pellets and small stones at the demonstrators.
Among those were two radicals who are currently on trial for the attacks on LGBT activists last year.
One of the counter-protester leaders was Vitaly Milonov, the author of the “propaganda” law and United Russia city parliament deputy.

After a few words by Olga Lenkova, Coming Out activist, and a minute of silence, black and rainbow balloons were released in the air. Demonstrators chanted slogans “No to fascism!”, and “Homophobia is a shame for the city!”, and displayed the main banner “Homophobia kills. Stop the hatred!”
10 minutes into the event, instead of ensuring protection, police demanded to wrap up the demonstration, for the reason of a “real threat to the health and safety of citizens” (as indicated in the official document presented).
The demonstration participants were led into buses and driven to far away metro stations under police escort.”

Det är värt att notera att Soldatmödrarna fanns med, och Yabloko.

Liksom Milonov, kristen till namnet om än inte till gagnet, vad det verkar.

”Foton av offer för pedofiler” kantänka. Motdemonstranterna kanske borde se till att leta rätt på pedofilerna då. De lär inte ska demonstrera för sina rättigheter på gatorna, varken i S:t Petersburg eller annorstädes.

Värt att notera är också att S:t Petersburgspolisen samlade ihop demonstranterna och körde i väg dem till avlägset belägna metrostationer. Inte motdemonstranterna som störde en legal demonstration.

Enligt uppgifter i ryska medier, förmedlade av Erik Norbergh, ryska- och Rysslandskunnig journalist på Nyhetsbolaget Sverige AB, ska den mördade Vladislav Tornovoys familj ha förnekat att han var homosexuell, och de två som greps för mordet på honom ha hittat på det som en ”förklaring” till det brutala mordet.

Publicerat

Mördande machokultur

Lika glädjande som nyheten om en gay-parad i S:t Petersburg första maj var, lika förfärlig var nyheten om att en homosexuell man torterats till döds i Volgograd åtta dagar senare.

För mordet i Volgograd sitter två män häktade, 22 och 27 år gamla. Deras 23-åriga offer hade firat Segerdagen 9 maj tillsammans med dem, och då berättat att han var gay.

23-åringens döda kropp hittades morgonen efter på en innergård, en kvinna från åklagarmyndigheten beskrev vad som hänt honom: ”he was raped with beer bottles and had his skull smashed with a stone” .

Ryssland är homofobiskt. I S:t Petersburg och tre andra regioner har redan de så kallade anti-gaylagarna införts. De innebär förbud att ”sprida homosexuell propaganda”, en skrivning som inte bara HBT-organisationer med kraft framfört att kommer att användas mot homosexuella i offentliga och andra sammanhang, utan också generellt förstärker den redan starka homofobin i Ryssland.

I den ryska duman har ett förslag lagts om att införa en liknande lag som ska gälla hela federationen. Den ska godkännas vid tre omröstningar för att träda i kraft. Minst en omröstning har redan gjorts, med majoritet för lagförslaget.Ho
mosexualitet avkriminaliserades först 1993 i Ryssland, och togs bort från listan över psykiska sjukdomar så sent som 1999.

En rysk satiriker har sagt, citerad i S:t Petersburg Times, att ”Russians are brought up to believe that being gay is worse than being a murderer. Here if you want to call a killer a killer, he would laugh. But homophobia is so strong that if you called him gay, he would kill you for saying it.”
Rysk-ortodoxa kyrkans ledare har bestämt uttalat sig emot homosexualitet.

Men Coming Out, organisationen för LGBT-rättigheter i S:t Petersburg, hävdar trots hatbrott, anti-gaylagar och den allmänt spridda uppfattningen att Ryssland är homofobiskt att:

”Champions of morality and the ”children’s rights advocates” in Russia have consistently indicated that Russian society is traditionally against homosexuals. Authors of the campaign (against the propaganda bill) ask the question: is this true? Does the Russian society really believe gays and lesbians should be persecuted? …the opinion is not as unambiguously negative as the state is desperately trying to show” skrev man i ett pressmeddelande i januari i år.

Vid första maj-demonstrationen i S:t Petersburg deltog Coming Out med en egen sektion i den större demonstrationen med demokratiska partier och organisationer. Polis försökte beslagta regnbågsflaggorna från Coming Out-deltagarna, men lyckades inte.
”Det kändes som Pride idag på Nevskij Prospekt” citeras en deltagare i pressmeddelandet efteråt.

Om ryska lagstiftare och myndigheter tog itu med trafficking och utnyttjande av barn i sexindustrin i stället för att förfölja homosexuella, då borde det ge en känsla av stolthet, av Pride, inte bara för Coming Out, utan för hela Rysslands befolkning.

Länk till artikeln om mordet i Volgograd:

http://www.huffingtonpost.com/2013/05/12/russian-gay-man-torture_n_3263406.html

Ur pressmeddelande från Coming Out, 16 maj 2013:

”The annual St. Petersburg International Day against Homophobia and Transphobia rally will take place tomorrow, May 17, at 2 pm on Marsovo Pole – the “Hyde Park” of St. Petersburg, in the city center. Traditionally, a joyful celebration of our pride, during which we release rainbow balloons in the air as a symbol of our wish for a world free of homophobia and transphobia, this year’s event will be dedicated to the memory of Vladislav Tornovoy, brutally murdered in Volgograd on May 9th of this year, and to all victims of homophobic hate crimes.

…

The rally will take place despite numerous threats from members of extreme right and clerical organizations, such as the “Russian joggers” (Russkaya probezhka) and  the ”People’s Council” (Narodny sobor). At last year’s IDAHO rally, around 100 counter-protesters showed up to intimidate and attack the participants. Organizers hope that tomorrow’s rally, permitted by city authorities, will have sufficient police presence to protect the participants. Other safety measures have also been taken.

The rally is planned to last one hour, with members of wider civil society and human rights organizations of St. Petersburg addressing the participants, after which, black and rainbow balloons will be launched into air. A minute of silence in memory of the victims of homophobic hate crimes will be observed.

This year’s rally is organized in St. Petersburg by LGBT organization Coming Out in partnership with the Alliance of Straights for LGBT Equality. Similar actions will take place all around Russia, coordinated by the Russian LGBT Network.”

Låt oss be att organisatörernas hopp om tillräckligt polisskydd besannas.
Hur det blir kommer säkert att meddelas, från Coming out, och i S:t Petersburg Times.

Publicerat

Slå ihjäl och leva med det

”Den största överraskningen var hur snabbt soldaterna brutaliserades” säger Sönke Neitzel till Ricki Neuman i SvD-intervjun om Neitzels och Harald Weizers bok ”Soldater. Om kamp, dödande och död” nyss utgiven på svenska, originalets titel Soldaten. Protokolle vom Kämpfen, Töten und Sterben.

Boken refererar och analyserar samtal mellan tyska krigsfångar i engelska och amerikanska fångläger.
”Du kan se det som att dessa män fortsätter att vara duktiga och effektiva arbetare, även om målen har förändrats”, säger Neitzel.

”Vi löser vårt uppdrag” säger en svensk soldat i Afghanistan en aning irriterad när en reporter frågar om han tänker på att han dödat en människa när han, eller kanske någon av hans kamrater, sköt och förmodligen dödade en afghan som lät sig bli synlig på en bergskam.
Soldaten har inte dödat en människa, han har löst ett uppdrag. Och människa? Det är väl en upprorsman? Insurgent? Taliban?
Är detta en människa? För att alludera till Primo Levi.
Men det är det soldater tränas till, att lösa uppdrag. Och i det ingår att döda … fiender/upprorsmän/terrorister/otrogna. Beteckningen varierar beroende på plats och tidsålder.

”Vi slår ihjel og lever med det” heter en bok som den danske översten Lars R Møller skrivit, en av flera böcker av hans hand. Jag har lärt mig mycket av oberst Møller, det är en ärans man, och jag använder uttrycket på ett ambivalent sätt, både ärligt menat och som en parafras på Marcus Antonius tal vid Caesars bår i Shakespeare’s Julius Caesar.
Den första boken jag läste skriven av Møller var ”Det danske Pearl Harbour”, en bok så kritisk till utvecklingen inom den danska krigsmakten att han under en period var utfryst ur det militära etablissemanget. Han är nu tagen till nåder igen. Om ”Vi slår ihjel … ” har med rehabiliteringen att göra undandrar sig mitt vetande.
Møller tar upp många aspekter av soldaters träning och värv – fysiska och psykiska reaktioner och skador, träning, anhöriga … Om regeringen bestämmer att landet ska gå i krig är det militärers sak att utkämpa det, och regeringens och medborgarnas sak att förstå vad det innebär och vad soldaterna då utsätts för. Därför skrev oberst Møller boken.
Jag lärde mig en hel del om den militära synen på utbildning och förberedelser för strid.

Av journalisten Sebastian Jungers bok ”War” om en amerikansk pluton placerad i östra Afghanistan som han levde med under flera omgångar under en femtonmånadersperiod lärde jag mig hur oerhört viktig gruppen är, och hur viktigt det är att knyta skosnören. Inte för disciplin och puts, utan för att alltid vara beredd. Vid ett anfall finns ingen tid att knyta skosnören, och ingen tid att snubbla. Kravet på varje man är inte puts utan att inte ”fuck up”.
Under förhållanden där livet hela tiden är hotat, hur djupt sitter då respekten för andras mänskliga rättigheter och värdighet? Inte så djupt för de allra flesta. Den försvinner på ett par dagar, och i stället för civilisation och uppfostran är det gruppens och den egna överlevnaden som går först.

Tv-dokumentären Armadillo om ett danskt kompani i södra Afghanistan innehåller några scener där danska soldater släpar upp en dödad fiende ur ett dike. De väckte stor uppståndelse, och mycket kritik. Scenerna där soldaterna använde sin fritid till att titta på porrfilmer kommenterades knappast alls.
Men såväl scenerna som reaktionerna är talande. Jag har större förståelse för den respektlösa behandlingen av en död man som först beskjutit dem, än jag har för porren.
Dödshot och stress är något annat än vila och kvinnoförakt.

Hur djupt värdegrunden sitter som svenska försvarsmakten ska följa, är något att undra över.
”Draveldetektorn” skrev Björn Wiman i en krönika i DN 10 mars att han kopplade på när han hörde ordet ”värdegrund”. Det är oftast många fina ord och principer som kan luddas till efter behag, och Wiman skriver ”blotta förekomsten av en ’värdegrund’ tycks bilda basen för en riktigt rutten överbyggnad”.
Det behöver inte vara så, men oavsett värdegrunden är det viktigast att lösa uppdraget. Ett uppdrag man åtagit sig utifrån vissa värderingar.

I den norska boken To brødre i krig, (Knut Flovik Thoresen, Historie & Kultur, 2013) berättas om Bjørn och Alf Dramstad, Bjørn som stred med tyska trupper på östfronten och Alf med allierade trupper i Normandie. Bjørn berättar själv, Alfs historia berättas av hans efterlevande. Brödernas värdegrund var sannolikt densamma, förmodligen värderingarna också. Den ene deltog i belägringen av Leningrad, den andre i Normandie 1944-45.
De brutaliserades på olika sätt av träning och krigstjänst, och de löste sina uppdrag.

Jag har skrivit det tidigare: Krig har inget mänskligt ansikte.