Offentliga hyror, vårdplatser och retorik

Otillständiga sätt att beräkna hyror för offentligägda fastigheter förvränger kostnadsbilden för sjukvård, skolor och omsorg. Hyressättningsprinciperna som tillämpas i Sverige förvränger dessutom hela nationalräkenskapen.

Med hjälp av dessa principer blev den offentliga sektorn ”ofantlig” i den politiska retoriken. Kostnaderna för offentlig verksamhet drevs upp, och lokalkostnaderna har blivit hinder för verksamhetsutveckling, och ett återkommande skäl att minska påverkningsbara kostnader som löner till personal, och materielkostnader.

Mikael Eriksson, docent och överläkare i cancersjukvård vid Skånes universitetssjukhus skrev i onsdagens SvD Brännpunkt (31 juli 2013) under rubriken ”Hög tid för vårdplatsmiljard”, bland annat att

”Den svenska sjukvårdens kris i dag rör huvudsakligen bristen på vårdplatser, vilket egentligen innebär brist på personal”.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hog-tid-for-vardplatsmiljard_8386826.svd

Mikael Eriksson pläderar för en vårdplatsmiljard. Det behövs säkert en miljard till sjukvården, men om inget görs åt offentliga hyressättningsprinciper kommer verkan av miljarden snart att vara om inte förlorad så avsevärt förminskad.

För nu säkert femton år sedan hörde jag en verksamhetschef på ett lasarett förklara att ”det är ingen hotellverksamhet vi bedriver”. Som en förklaring till att antalet medicinska vårdplatser skulle minskas på lasarettet. Den då relativt nya beteckningen ”medicinskt färdigbehandlade” höll på att etableras och skulle trummas in i politiker och allmänhet. De medicinskt färdigbehandlade skulle inte tillåtas ta upp dyra sjukhusplatser, utan placeras i serviceboenden eller egna lägenheter.
Så har också skett, och inte sällan är det de medicinskt färdigbehandlade som nu åker som jojon in och ut från akutavdelningarna och inte får det omhändertagande som krävs varken av kommun, landsting eller anhöriga. De senare har för övrigt oftast varken kunskap, ork eller möjlighet att ta hand om sina anhöriga.

Och nu har vi brist på vårdplatser. Vem är förvånad?

Inte jag.
Det var fel att ta begreppet ”medicinskt färdigbehandlad” till intäkt för att ta bort vårdplatser.

Och det är fel att hyressättningsprinciper styr offentlig hushållning och leder till nedmontering av välfärdstjänster som vård och omsorg, och lika illa, eller ännu värre, till kapitalförstöring och nedmontering av något så grundläggande för samhälle och medborgare som skolor och utbildning.

Skolor läggs ned med hänvisning till lokalkostnader och  ”elevbrist” när alla vet att det om några år kommer nya vågor av stora barn- och ungdomsgrupper som ska in i högstadier och gymnasier. Lokalkostnaden för att behålla befintliga skolor är för stor, säger politikerna. Journalister skriver pratminus och tittar i budget- och bokslutsdokument och får där bekräftat att jodå, lokalkostnaderna är höga.

Säger någon att det är fel på hyressättningsprinciperna? Att det är fel

  • att kräva avkastning från lokalverksamheter?
  • att räntor och amorteringar räknas på hela investeringskostnaden (bokförda värdet) oavsett om lån tagits eller ej?
  • att fastighetsavdelningar, oavsett om de drivs som bolag eller förvaltning, ska bära samtliga lokalkostnader, vilket gör att kostnader för outhyrda lokaler smetas ut på lokalhyrorna där det finns hyresgäster?
  • att ”bokförda värden” kan skrivas upp genom politiska beslut?
  • att politiska församlingar bestämmer internräntorna som verksamheterna ska betala på ”bokförda värden”?

Om kostnader för mark och lokaler inom försvaret har jag skrivit tidigare. Läs, häpna och IFRÅGASÄTT vad som sker!

http://lottasallehanda.wordpress.com/2012/12/16

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *