Turing och pundsedeln

Alan Turings bild kommer att pryda brittiska 50-pundssedlar. Det får bli så att jag växlar till mig en sedel, när de kommer i bruk 2021.
Geniet med vars hjälp britterna knäckte tyskarnas Enigmakod dömdes för ”gross indecency” 1952. Han var homosexuell. Han valde kemisk kastrering i stället för fängelse. Två år senare hittades Alan Turing (läs om Turing och se bild på pundsedeln) död i sin bostad. Om han begått självmord eller dog på grund av oförsiktig hantering av cyanid är oklart. Enligt myndigheterna var det självmord.
Det tog tid innan hans insatser under kriget kom till allmänhetens kännedom, först på 1970-talet började tidigare sekretessbelagda handlingar offentliggöras.

ursäkt

Först 2009 kom ett offentligt erkännande av hans insatser, då Gordon Brown, då premiärminister, bad om ursäkt för hur Turing behandlats. 2014 benådades han officiellt postumt – gavs ”royal pardon”.
Först tre år därefter införde Storbritannien den så kallade Turings lag som innebär att alla de som dömts för homosexualitet benådades. Det gällde tiotusentals män, homosexuella handlingar var olagliga i England och Wales fram till 1967, i Skottland till 1980 och i Nordirland till 1982.

När nyheten om Turing och 50-pundsedeln publicerades löd rubriken i Live Science 15 juli:

Legendary, Persecuted Code-Breaker Alan Turing Finally Recognized for His Achievements

Och i SR:s Vetenskapsradion 16 juli:

Matematikkändis uppmärksammas i England

 

bletcleySKherrgården

 

hut8
På väg in i Hut 8.

 

För en som vallfärdat till Bletchley Park och andäktigt gått genom Hut 8 där Turing och hans kollegor arbetade under kriget, sett utställningarna om Enigma, The Bombe och Colossus är den svenska rubriken inte helt tillfredsställande. För att inte säga pueril i sitt uttryck.

 

 

 

Att knäcka krypton krävde mer än matematiskt snille, det krävde kunskaper i språk, litteratur, kultur, geografi – allt som kunde tänkas användas som kodnycklar. Samt kreativt, associationsrikt tänkande och gott minne.

turingMus
Intresserad om än inte andäktig var mitt ressällskap, Karolina. Stephen Kettle gjorde skulpturen av skiffer (eng. slate)  2007, den finns i huvudutställningen om Alan Turing och kodknäckarna i Bletchley Park.

För att bygga maskinerna krävdes också ingenjörer och tekniker. En av dem var Tommy Flowers :
”… Bletchley Park needed Colossus to be capable of statistical analysis, not just to cycle through all possible cipher settings one at a time. A team of General Post Office engineers, led by Tommy Flowers, rose to the challenge. They designed an ingenious system that used electronic valves to store information, making Colossus the world’s first large-scale electronic digital computer.”
Läs gärna också artikeln om Turing, Flowers, Bletchley och delvis om populärkultur här.

bombe
The Bombe återuppbyggd, baksidan. Framsidan finns avbildad i andra media.

 

duvan

 

Ett lite udda inslag är rummet avsatt för Royal Pigeon Racing Association och duvor i krig. Det kunde te sig skrattretande att duvorna som användes under första världskriget inte trivdes med mobila duvslag, som ombyggda dubbeldäckare. Men intrycket blir ett annat när det framgår att totalt 250 000 duvor var en del av krigsinsatsen under andra världskriget, i samtliga försvarsgrenar, trots de tekniska framsteg som gjorts och som Bletchley Park i övrigt demonstrerar.
32 duvor fick medalj för sina insatser, ”the Dickin Medal known as the animal VC”. VC står för Victoria Cross. En av de medaljerade hette William of Orange en annan Duke of Normandy, en tredje det mindre grandiosa G I Joe. Den sistnämnde räddade genom en snabbflygning i Italien 1943 en brittisk infanteritrupp från att bombas av amerikanskt flyg efter en oväntad tysk reträtt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *