Om ”Norrland” och landsbygd

Misströstan och det stora vemodet, mörker, missbruk och bidragsberoende. Eller kanske inte ändå. Naturresurser och kunskap att ta dem till vara, och människor som inte gnäller om att snövallen plogen lämnat framför dagis inte var borttagen redan klockan sju på morgonen.

Glad är jag över att ha läst Grzegorz Flakierskis bok Statskuppen i Norrland (Mandatus bokproduktion, 2010) som inte är vacker, och inte heller är stor litteratur, men däremot uppfriskande satir.
Boken inleds med att tillväxtminister Luser håller presskonferens och talar om det tärande Norrland och om ”den höga förädlingsgraden i kunskapsintensiv svensk industri som har gett Sverige en ledande ställning i den globaliserade ekonomin. Det är på den vägen vi måste fortsätta att slå vakt om vår välfärd. Inte med malm, kraft eller skog. Och vi får i det här sammanhanget inte glömma de avsevärda kostnader som de norra länen åsamkar våra statsfinanser.” (boken saknar sidnummer). Luser avrundar med att det enklaste och mest effektiva skulle vara om Finland ”köpte loss hela rasket”.

Sedan blir det gränskontroller och uppror och förhandlingar och till sist Den Fria Republiken Norrland med egen flagga.
Det kan nämnas att tillväxtministern är skåning och bokens författare är bosatt i Kramfors.
Det är riktigt surt och riktigt roligt, om än opaginerat.

I januari i år plaskade det till i debatten efter en artikel i Veckans affärer. Länk till VA var krångligt att hitta så jag tar ett citat ur Johan Örjes (C ), regionråd i Uppsala, blogg i stället:
”Ett referat i Veckans Affärer har börjat cirkulera. Det är en föreläsning på Nordic Business Forum Sweden av Kjell A. Nordström som refereras där han påstås ha sagt att:
– Vi kallar detta för skräpyta. Det är till exempel Värmland och Gotland som är typiska fall av skräpyta. Där finns ingen ekonomisk aktivitet, inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, ingenting, bara träd.”
På annat håll har sagde Nordström i samma föreläsning refererats sägande att på landet utanför Stockholm kan man bara hitta tre alkoholister, några barn och ett par knäppgökar.
Hur många alkoholister och knäppgökar det finns i Stockholm har Nordström av förklarliga skäl inte talat om.

Landsbygden i allmänhet och Norrland i synnerhet har av ett antal skribenter och debattörer lyfts upp till diskussion de senaste åren. Po Tidholm är en, Mats Jonsson en annan. Katarina Östholm en tredje, men den senare har självhjälp snarare är förändringar i skattesystemen som lösning på avfolkning, nedläggning av samhälls- och annan service och andra problem.
Däremot har Anders Q Björkman i SvD Kultur (7 januari 2018) varken svensk landsbygd eller Norrland i tankarna när han skriver under rubriken ”När halva landet är ett utanförskapsområde”.
Det är Tyskland och forna DDR.

I Sverige, enligt ovan nämnde Nordström, är mycket mer än halva landet ett utanförskapsområde. Och att även våra största städer har utanförskapsområden upplyser våra medier oss gärna om.
Så det är väl i stort sett bara några enklaver i Stockholm, Göteborg och Malmö som är innanförskapsområden då.

Mike Enocksson är statsvetare och skrev under rubriken ”Norrland – Socialdemokraternas Skottland?” i Tiden 4/2017.
Han varnar för att (S) ska hamna i samma situation i Norrland som Labour gjort i Skottland och berättar hur han skrev en motion till den skånska socialdemokratiska distriktskongressen rubricerad ”Utvinning för allmän vinning” där han föreslog att en mineralfond liknande den norska oljefonden ska inrättas genom beskattning av gruvnäringen. Distriktskongressen följde styrelsens yrkande att avslå motionen. ”Att det går bra för Socialdemokraterna i Norrland är inget ändamål utan ett medel som bör användas för att skapa precis det solidariska samhälle som vi hela tiden talar och skriver om”, skriver Enocksson och vädjar till partivännerna med hänvisning till Internationalen som sjungs varje 1 maj.
I samma nummer av Tiden finns ett långt reportage om ”Landet bortom staden”, med underrubriken Sverige kan inte strunta i landsbygden.

Om Tiden lyckas påverka sina politiker i små och stora partidistrikt är oklart. Utflyttning av myndigheter lär i varje fall inte förändra särskilt mycket, oavsett om de flyttas till Karlstad eller Botkyrka. Det är samhällsservice som behövs, post, kommunikationer, butiker, bankkontor … och naturligtvis skolor och vård för gamla och unga.

Mats Jonssons serieroman Nya Norrland är historien om hans uppväxt i Bollstabruk och flytten till Stockholm. Om den ljuva, eländiga ungdomstiden och om att efter gymnasiet äntligen komma till storstaden där han bildar familj och förefaller bli kvar, trots känslorna för en hembygd som förändrats radikalt genom utflyttning och nedläggning av det mesta av samhällsservicen.

Det finns få tecken som tyder på att (S) eller något annat parti skulle ta sig an landsbygden och skattesystemen. När utanförskapet är så stort att bara en bråkdel av landet räknas som ”innanför” och ingen i beslutande församlingar på riksplanet ser det som ett problem, är det inte osannolikt att vreden från de som inte räknas riktas fel.

Men som Po Tidholm skriver i Läget i landet (Teg publishing, 2017, ss 57-58):
”Det är inte invandringens fel att det bulldoftande folkhemmet som vi minns det – förändrades. Det var inte kurderna som flyttade industrierna till låglöneländer, det var inte palestinierna som stängde post- och bankkontoren och centraliserade statliga jobb till storstäderna, det var inte somalierna som byggde volymhandelsområden som tömde stadskärnorna, sålde ut apoteken och privatiserade sönder landets järnvägsunderhåll. Det var inte syrierna som genomförde försämringarna i sjukförsäkringssystemet. Och det var faktiskt inte ensamkommande barn från Afghanistan som lade ned byskolorna och sänkte A-kassan.”

Nä. Det var det inte.

Längre fram skriver Tidholm något som kunde vara en replik direkt till Katarina Östholm men som riktar sig till alla journalister som får i uppdrag att skriva ett positivt bygdereportage, ett exempel på hur landsbygdsfolket klarar sig ändå:
”Positiva exempel har en tendens att ställa sig i vägen för förståelsen av strukturerna.” (s 94).

Glad var jag att läsa Grzegorz Flakierskis bok Statskuppen i Norrland. Glad var jag också att läsa att professorn vid Handelshögskolan, Kjell Nordström, kallats ”skräpprofessor” i NWT, och att tidningen i ett ledarstick skrivit att uttalandet om skräpytor väl ”ger ryggdunkar hos den insulära och enögda publik som tror att förseningar i tunnelbanan är en riksangelägenhet”.

Läs gärna Mats Jonssons Nya Norrland, och Po Tidholms Läget i landet och Flakierskis Statskuppen i Norrland om den går att få tag på. Tidholm ger en litteraturlista i slutet av sin lilla bok, Jonsson förutom sin personliga historia även Bollstabruks och Midsommarkransens, samt tänkvärda siffror om skatter, var och hur de genereras och hur de fördelas.

Läs gärna också Brännpunkt Norrland – Perspektiv på en region i förändring, antologi med Anders Öhman och Bo Nilsson som redaktörer (Bokförlaget h:ström Text & Kultur, Umeå 2017).
Från baksidestexten: ”I Brännpunkt Norrland ställs framför allt frågan om vilken syn på Norrland som dominerar i dag. Betraktas Norrland i första hand som en råvarubod för den svenska nationen och i övrigt som en belastning för skattebetalarna? Hur ser norrlänningarna på sig själva och Norrland? På vilka sätt kan Norrland förstås som en brännpunkt för vidare samhällsfrågor?”
I tio artiklar tar författare verksamma vid Umeå universitet upp olika aspekter av Norrland. Bland annat Norrland i litteraturen, Norrlands egna långa historia före skogsbolag och gruvindustri, och Kiruna, Malmberget, LKAB och staten
När det gäller Malmberget och ersättningar för fastigheter som ägarna tvingas flytta från (ss 193-197 i Maktens ansikte i malmens rike – den perifera staten) kan man jämföra med hur federala myndigheter hanterat fastighetsägare längs gränsen till Mexiko i samband med murbyggen. Pro Publica har skrivit långt reportage:
https://features.propublica.org/eminent-domain-and-the-wall/texas-border-wall-uncompensated-victims/
Om murbygget som president Trump utlovat skriver Newsweek:
http://www.newsweek.com/trump-administration-hiring-12-attorneys-seize-land-his-border-wall-710444

PS. Norrland omfattar fem län: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg.
Eller nio landskap: Norrbotten, Lappland, Västerbotten, Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och Gästrikland. DS.