Min aversion mot porr i de varianter som skildrar våld, fysiskt och psykiskt plågsamma ageranden och situationer, har mött invändningar. Mycket beroende på att jag tidigare inte specificerat varianterna.
Populärporr som enligt uppgift gjort författaren rik och som exponerats hämningslöst i diverse sammanhang och butiker, är ”Femti nyanser”-böckerna.
Nej, jag har inte läst annat än recensioner. Och nej, jag tänker inte läsa.
Däremot läste jag en liten notis i SvD Kultur i dag 31 juli. Rubrik ”Brandkår i kamp mot eldiga romaner”, skrivet av Henrik Sahl Johansson för den som vill söka upp den på nätet.
Jag citerar:
”I veckan meddelande Londons brandkår att fallen av olyckor relaterade till bland annat handfängsel i hemmet ökat markant under den senaste treårsperioden, någonting som från brandkårens håll inte utesluts kan härledas direkt ur litteraturens värld.”
Alltså, jag bara menar att …
Handfängsel. En sån besynnerlig idé att hindra rörelser, ömsesidigt smek och kel.
Och att dessutom tvingas tillkalla brandkåren för att avsluta det hela!
Det är skillnad på porr och erotik.
Erotisk litteratur och film kan säkert bidra till ökad ömsesidig lust.
Porr ger underliga perspektiv och förväntningar på partners och i värsta fall direkta skador.
Och larm till räddningstjänsten.