En handbok för landsbygdens husmödrar utgiven 1946 av Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag. Kan det vara något att läsa för kokboksintresserade?
Jodå, det kan det. Landsbygdens husmödrar måste vara kunniga i varjehanda. Inte bara skötsel av hem, trädgård och barn, utan också mjölkning och slakt. Ysta ost och kärna smör, slakta, ta ur och stycka …
Handgreppen för mjölkning visas på bild, och texten är utförlig ”man drager ej ut mjölken, utan man trycker ut den, vilket verkar likartat med kalvens diande”… Och sen renmjölkningen, den som tömmer juvret så att inte kon får juverinflammation, ”ömmar, sparkar och blir besvärlig”.
Det är lätt att tänka sig för den som själv har ammat.
Så följer ystning, alla redskap och momenten, löpläggning, upptagning och paraffinering. Mesostkokning, kärning, för- huvud- och slutältning till ett smör som arbetats varken för kort eller för lång tid., och packas i smörpapper eller kruka.
Och sedan dukningen efter allt arbete: ”Vid uppläggningen av smör för servering bör ihågkommas, att detta skall göras enkelt, men snyggt. Smör upplagt i veckade skivor eller i kulor ser alltid prydligt ut. Att forma smör till allehanda figurer verkar osmakligt.”
(”Snyggt men inte pråligt sa fan, måla svansen grön”.)
Och så slakten då. Det är inte många som längre ens kommer i närheten av döda djur innan de blivit korv eller förpackats i plast och ligger i butikernas kyldiskar.
Men ”själva avlivandet skall ske snabbt och smärtfritt … Efter bedövningen, som sker på olika sätt, stickes djuret och blodet uppsamlas…Blodet, som uppsamlas i en skopa, vispas kraftigt för att ej ”levra sig” samt kyles hastigt. Skållning av gris, skrapning, upphängning och urtagning. Hjärtslag och ränta. Uppredning av svinränta, tarmkäx och tunntarmen i kalkvatten så luddet försvinner … men inte för länge för då lossnar inte tarmluddet.
Koräntan ska också redas upp, och vi får veta att blintarmen hos nöt är stor och kraftig och kallas ”botten, och den övre förtjockade delen av grovtarmen brukar kallas för ’bottens bror’.” Inälvornas användning, styckning och vad de olika delarna används till … allt finns där. Beredning av flottyr, konservering, rökning och saltning.
Det är inget göra för kräsmagade.
Det är läsning för den som drömmer om livet på landet, ett liv i ständigt arbete. Men, som Ingrid Osvald, statens inspektris för lanthushållsskolorna, skriver i första kapitlet, Hemmet:
”Varifrån har egentligen talet om att det är ’finare’ att bo i staden kommit? …Vad betyder väl möjligheten att gå på upplysta gator och att kunna besöka en biograf varje kväll mot glädjen att trampa den egna torvan!”