Snart är de här, de små (och några lite större) barnen med förklä och sjalett, rödmålade kinder och läppar, egenhändigt målade kort med kycklingar och ägg och GLAD PÅSK skrivet med vingliga bokstäver. Så söta, så söta är de, liksom godiset inköpt att ge dem i byte mot ett påskkort.
Påskkäringarna, och -gubbarna, är vad som finns kvar av häxtron i Sverige. Och historiska helvetesskildringar, -rapporter och rättegångsprotokoll över häxprocesser förstås.
Så är det inte överallt.
”Gripna för häxbränning” och ”Albinokvinna fick arm avhuggen” är rubriker på notiser i SvD 20 resp 17 februari i år. Den första gällde Papua Nya Guinea, den andra Tanzania.
Al Jazeera publicerade 10 januari 2013 en artikel med rubriken ”Spirit Child – an investigation into the ritual killing of disabled Ghanian children deemed to be possessed by evil spirits”, och i Independent World Report March/April 2010 fannas artikeln ”Witches of Africa – witch-hunt go on in the continent”. Den första artikeln är skriven av en undersökande journalist från Ghana, Anas Aremeyaw Anas, den andra av en medlem av Nigerian Humanist Movement, Leo Igwe.
Det är barn som på ett eller annat sätt är funktionshindrade som oftast pekas ut som häxor, ”possessed by evil spirits”, gamla människor, i synnerhet kvinnor, med röda ögon och rynkiga ansikten, och fattiga och outbildade, förstås.
De slås ihjäl av lynchmobbar, förgiftas, bränns till döds … i Malawi har människor dömts i domstol för häxeri till fleråriga fängelsestraff.
Leo Igwe skriver: ”Witch-hunters continue to terrorise the continent. Witchcraft related abuses are common and widespread. In the twenty-first century, those who are condemned as witches are persecuted and executed in Nigeria, Ghana, Liberia, the Congo, South Africa, Kenya, Uganda, Malawi and Gambia.”
Av de tre barn i ett nigerianskt läger för barn utpekade som häxor men som lyckats fly sina förföljare och som Igwe talat med, hade två pekats ut som häxor av präster. Igwe träffade barnen vid ett seminarium organiserat av Unicef Nigeria.
Anas Aremeyaw Anas har inte bara skrivit artikeln i Al Jazeera, han har också gjort en film om hur barn som pekats ut som besatta av onda andar dödas i Ghana (och andra Västafrikanska länder, han nämner Burkina Faso, Benin och delar av Nigeria).
People & Power heter filmen, Anas skriver: ”During the three weeks that I worked on this story, I came across ten men who were willing to kill a baby for spiritual reasons. They were easy to find. Yet when I asked a senior police officer why no arrests have been made, his response was : ’It is a very difficult thing to do. It is unfortunate, wehave no idea why this is happening, who is behind this and why they have not been arrested.’ ”
Han avslutar sin artikel: ”Democracy has no value if it is only limited to occasional ceremonies for power holders. It is worthless if the voiceless are crushed and the perpetrators of atrocities are allowed to continue living their life without suffering any consequences. It certainly cannot exist where freedon and justice, selectively applied, mean that children are killed with impunity.”
”Häxor” finns även i Sverige, media har rapporterat om flickor som av sina vårdnadshavare ansetts vara häxor och därför utsatts för misshandel och tvingats dricka ”dekokter”. I det första fallet friade tingsrätten fyra åtalade, domen har överklagats till hovrätten. I det andra fallet har åtal väckts mot två personer, dom har ännu inte meddelats. Båda fallen har inträffat i Boråstrakten, och enligt SvD/TT har de misstänkta förövarna ”samma geografiska bakgrund och religionsanknytning” men i övrigt inget samband.
Om det är livsfarligt att pekas ut som häxa i Västafrika, är det nästan lika farligt att födas som albino i Östafrika. Kroppsdelar från albinos används av häxdoktorer i dekokter som uthälld på mark ska locka fram guld och andra värdefulla mineraler, och uthälld i en fiskebåt ge stora fångster. Ben, armar, genitalier och ögon från kvinnor, män och barn har använts i dekokterna.
Köpare har kommit inte bara från Tanzania utan också från Burundi, Kenya, Uganda och Demokratiska Republiken Kongo.
Den våg av mord och stympningar som drabbat Tanzanias albinos under senare år startade 2007 då häxdoktorer började betala stora summor för kroppsdelar som sedan användes i dekokter och såldes till vidskepliga människor som hoppades att de med hjälp av dekokterna snabbt skulle bli rika.
Fram till juli 2012 hade 71 albinos mördats och 31 lyckats komma undan från mördargängen med livet om än inte alla kroppsdelar i behåll.
Men mördandet har väckt stor uppmärksamhet även internationellt, och fyra män har dömts till döden av tanzaniska domstolar efter att ha befunnits skyldiga till mord på albinos.
Tanzania är ett av de land i världen där albinism är vanligast, en av 1 400 föds som albino, att jämföra med en av 20 000 i världsperspektiv. Nu är också två av ledamöterna i Tanzanias parlament albinos, det finns stödföreningar och i några fall också särskilda skolor för albinos, som ett sätt att skydda dem.
Hur svenska politiker ställer sig till mord på ”häxor” i Västafrika och albinos i Östafrika har inte redovisats i media.
Men bland de länder som SIDA fortsätter samarbeta med efter att starkt ha reducerat antalet mottagarländer finns Liberia, Sierra Leone, Burkina Faso och Burundi.
Till de största samarbetsländerna hör bland annat Tanzania, Kenya, Uganda och Demokratiska Republiken Kongo.